Välkommen till Barva och Barva Kyrka

Barva Kyrka

Foto: Anne Ivarsson

 

Barva Kyrka är en liten ljusputsad korskyrka i sten och sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid 1700-talets slut, när den medeltida kyrkan blivit för liten.

Barva kyrka ligger på den västra åssluttningen, mitt i den "gamla" bygden. Att kyrkan inte ligger "mitt" i den nuvarande bygden beror på, att när man byggde kyrkan, låg den mitt i den dåvarande bygden. De mellersta och södra delarna av Barva bestod då av skog, sjö och kärrmaker och hade en mycket gles bebyggelse. I norra delen av Barva och runt kyrkan finns en bebyggelse med rötter från bronsåldern.

Ordet Barva kan betyda "lundarna" och kan ha samband med de hedniska germanernas dyrkan av heliga träd och lundar.

Troligen har det funnits en träkyrka i Barva under första hälften av 1000-talet, då biskop Eskil utförde sitt missionsverk i dessa trakter. I vid slutet av 1100-talet uppfördes en liten romansk stenkyrka.

Först under andra hälften av 1300-talet finns en skriftlig uppgift om att Barva fanns som en särskild socken.

Kyrkan bestod då troligen av långhus och ett lägre och smalare kor. Under 1400-talet byggdes på kyrkans södra långsidas västligaste del, ett vapenhus, som fanns kvar till ombyggnaden på slutet av 1700-talet.

Under 1640-talet kunde ett nytt kor och en sakristia byggas tack vare en gåva av drottning Kristina. Bönderna i Barva begärde genom en böneskrivelse till drottning Kristinas förmyndarregering hjälp för att utvidga kyrkan, som blivit förliten för folkmängden --"effter som Gudh oss med skadeligh siuckdomar, nådeligen skonat och folket meer och meer tilvext haffver"--Den 23 juni 1641 beviljades 20 tunnor spannmål i anslag till utvidgning av kyrkan.

Detta står i samband med följande händelse: En furstlig persons lik, som fördes från Västerås till Strängnäs för att begravas i Domkyrkan, insattes sista nattlägret i Barva kyrka. Men då den enda ingången genom vapenhuset var för trång, rev man helt enkelt ned östra gavel och altaret. Den furstliga personen var troligen pfaltzgrevinnan Katarina, Karl IX: dotter, gift med pfaltzgreven Johan Kasimir, mor till Karl X Gustaf och syster till Gustaf II Adolf. Hon dog i Västerås 13 dec. 1638 och begrovs den 5 febr 1639.

Efter denna hårdhänta behandling måste ju kyrkan repareras. Nästa stora ombyggnad genomfördes åren 1796-97 då de båda korsarmarna tillkom och det gamla platta brädtaket ersattes av ett tunnvalv. Greve Nils Bonde på Lindholm bekostade ombyggnaden men bestämde också vad som skulle för ändras. Någon utvändig förändring har sedan inte vidtagits.

Bevarade delar av 1100-talskyrkan är långhuset väster om korsarmarna. Man hade på traditionellt sätt tjärat spåntak på kyrkan.

Predikstolen är av äldre datum och anses vara ett verk av mäster Mikael Rechners verkstad i Strängnäs (1600-talets första hälft). Den skänktes av Jäders kyrka år 1654, som åren innan mottagit en predikstol som donation av Axel Oxenstierna. Predikstolen bär årtalet 1683, som är målningsåret. 1909 övermålades dock predikstolen, men restaurerades igen år 1942.

En genomgripande restaurering gjordes 1909, då gipsslogs brädtunnvalven och försågs med dekorationsmålningar. Den fasta bänkinredningen med dörrar ersattes med öppna bänkar. Spåntaket utbytes mot ett tak av järnplåt, som ersattes 1968 av det nuvarande koppartaket.

Runt väggarna finns ca 20 trepipiga ljusarmar, som är skänkta av sockenborna 1909, med givarnas namn igraverade.

Även tillvaratogs en ganska skadad Kristusbild. Enligt traditionen låg den ett tag på kyrkans vind och därefter slängdes den i en grusgrop. Där återfanns den av en gumma som forslade hem och reste krucifixet mot stugans yttervägg för att torka. Avsikten var att använda jesusbilden som ved till spisen. Krucifixet från 1450-talet är den äldsta klenoden i kyrkan.

Den senaste förändringen är en invändig ombyggnad 1942, då inreddes norra korsarmen till dopkapell. Dit flyttades också glasmålningen från korfönstret. Denna glasmålning skänktes av fru Anna Sofia Altberg, Arphus, 1909 till kyrkan och utfördes av konstnären C. Wilh Pettersson, Stockholm. Då tillkom också bl a en ny orgel till den södra korsarmen. Orgeln är nybyggd av Olof Hammarberg från Göteborg. Den tidigare orgeln var från 1872 och fanns på en läktare i västra korsarmen. Endast fasadpiporna är bevarade från den gamla orgeln. Läktaren revs.

Kyrkogården inramas av en gråstensmur. Sin nuvarnade storlek fick kyrkogården 1901, då man utvidgade mot norr. I gamla tider ville man inte bli begraven på norrsidan av en kyrka.

Den medeltida dopfunten som var omnämnd senast 1869 är helt borta. Den var troligen från 1100-talet och har haft en repstav upptill runt foten.

dopfunten

dopfatet

Genom insamling tillkom en dopfunt i ek 1942. Utförd av bildhuggaren Erik Sand i Strängnäs. Mässingsdopfatet är dock det gamla från 1600-talet

Tavlan av Elsa Celsing

Elsa Celsing har målat och skänkt den stora oljemålning i dopkoret 1942. Motivet "Kommen till mig, I alle, som arbeten och ären betungande". Som modeller stod gårdens folk på Lindholm och andra Barvabor.
I kyrkan finns en igenfylld grav i koret. En kalksten försedd med tjocka ringar i hörnen.

Inskription: Dhenne graf och steen tillhörer hennes kongl. Maij:ts Riksänkedrottningens Stat och Häradt Fougde över Eskilstuna Slott och Lähn Balthasar Springer, tillijka med des k. Hustrur och barn.

Baltzar Springer 1664 - 1710 var slottsfogde i Eskilstuna 1698 - 1708 och var först gift med Catharina Eriksdotter Kühlman och senare omgift med Barbro Siljeström.
1707 - 09 var Baltzar Springer borgmästare i Eskilstuna och Torshälla.

Enligt en uppgift som jag hittat: Af Säby köptes 3/4 m. till skatte 1704 af Springer. Kanske det är förklaringen till att Springer är begravd i Barva. Finns det någon som vet något mer?

                   

Då Barva var "annexförsamling" till Jäder fanns ingen präst boendes i Barva. År 1776 uppläts Barksäter (7 km söder om Kyrkan) till komministerbostad. Där bodde tjänstens innehavare till 1962, då tjänsten drogs in.

Vid Barksäter byggdes ett församlingshem år 1925. Det var Barva syförening som arbetade ihop 2000 kronor, som överlämnades till kyrkostämman med villkor att församlingshemmet omedelbart måtte påbörjas! Men kostnadsförslaget för församlingshemmet låg på 3000 kronor, så man utsände teckningslistor i de olika sockendelarna för att samla in de pengar som fattades. Givmildheten var stor och man skänkte även timmer, utförde körningar och dagsverken för bygget. Man satte igång med bygget och efter tre månader stod församlingshemmet klart och allt som allt kostade det 4400 kronor. Den 12 juli 1925 invigdes det nya församlingshemmet med invigningstal av domprosten Otto Norberg. Kantor Eric Smith ledde kören. Kaffe serverades utomhus. Föredrag av komminister Knut Garde och pastor Nils Jansson sjöng. Kyrkoherde Lüder avslutade med en aftonbetraktelse.

1998 såldes församlingshemmet.

 

 

Barvas sedan länge försvunna dopfunt från 1100-talet hittades när man 2007 gjorde ett dräneringsarbete i grusgången straxt söder om kyrkan! Dopfunten kommer att efter restaurering kunna användas vid dop i kyrkan.

Bänklängden 1804
Vill du komma till förstasidan om Barva

Uppdaterat den 24 juni 2008, webbmaster: Anne Ivarsson,

http://www.barvabygden.se/kyrkan.htm