Ljusgåva gav Jädersgård "bänkrum" i Barva kyrka"


Ur Eskilstuna-kuriren 5/1 1946 Lördagsbilagan.

......Jag sitter med ett gammalt sockenstämmoprotokoll framför mig. Däri finns ett projekt till bänkindelning i Barva kyrka från år 1804.


Det talar på sitt sätt om ett litet avsnitt av livet, som det levdes fordomsdags i våra socknar.

Överhuvudtaget får man vid studiet av gamla sockenstämmoprotokoll en god inblick i hur livet levdes i våra socknar förr i världen. Och vad man framför allt inte kan undgå att märka är den dominerande roll kyrka och gudstjänstliv och vad därmed sammanhänger, spelar i sockenbornas liv. Kyrkan och dess gudstjänster, särskilt då söndagens, blevo sannerligen icke bortglömda. Men så var också kyrkan som en mor för sockenborna. Hon såg till att de någorlunda kunde läsa sin bibel, hon vakade över det sedliga livet, hon förlikte tvister och manade till god sämja, hon tänkte på sjuka och fattiga, på moder- och faderlösa. Naturligtvis fanns det många brister, men också kyrkan måste bedömas utifrån sin tids förutsättningar. Den goda avsikten att fostra folket till en verkligt kristen vandel fanns, även om resultatet ej alltid motsvarade ansträngningarna.

Kristendomsundervisningen bedrevs naturligtvis med flit och att döma av ett protokoll, som fördes vid biskop Eric Benzelius visitation i Jäder och Barva 1695, kunde Barvaborna sina stycken. Det heter att "de mycket vackert funnos förstå sin kristendom, som de både med läsande och svarande till åtskillige frågor förnöjeligt prov viste". Om soldaterna heter det, att "de förhördes i sakristian av konsitorienotarien och befunnos någorlunda skapliga". Vid undervisningen manades till flitig kyrkogång. Och folket kom till kyrkan.

Åtskilliga protokoll tala om, hur man har bekymmer för att få utrymmet att räcka till i kyrkan. Minst två gånger fick Barva kyrka utvidgas för att kunna taga emot alla gudstjänstbesökare.

Emellertid rådde ändå ofta trängsel, vilket hade menliga följder för uppförandet och uppträdandet i kyrkan, vilket det även eljest kunde vara både si och så med. På en stämma 1651 "beslöts att alltid någon riktig god man skulle hava inseende på läktaren och där stå, allt oskick och förargelse förekomma". Även räkenskaperna skvallra. 1655 omtalade de, att Pär i Säby och Hans i Grindhammar för oljud i Barva kyrka och skulle böta 2 dal. och 1657, att Ernst i Högberget för sin gosse som ställde sig otillbörligen i kyrkan, skulle böta 16 öre. På trängseln berodde det säkert ofta, att värmen, särskilt då sommartid blev sådan, att mången slumrade in under de timslånga predikningarna.

Detta kunde ju inte vara bra för själens ans och vård, även om det var ljuvligt för kroppen.

Så beslöts 1655 "att framdeles skulle ock en dugelig uppväckiare tillsättas". Det i allmänhet knappa utrymmet, men kanske också det förhållandet att prästen behövde kunna överblicka, vilka som voro närvarande eller frånvarande, var säkert i sin mån orsak till, att man indelade bänkrummen i kyrkan, så att var gård hade sin bestämda plats. Dessa bänkrumsindelningar förekomma med jämna mellanrum i protokollen.

I Barva sockenstämmas protokoll d 21/8 1803, § 8, heter det: "Pastor begärde församlingens utlåtande, vad grunder den föreslår att böra följas vid den förestående bänkindelningen. I brev till pastor hade Herr Greven och Kammarherren Bonde på Lindholm sig om bänkarna så utlåtit: såväl jag för min räkning som min kära hustru åstunda våra bänkar: för min k. Hustru de tvenne främsta bänkarna på vänstra sidan, då man går stora gången från västra dörren, intill där norra korset begynnes och för mig de tvenne främsta bänkarna uti detta korset, till vänster ifrån den sidan min hustru sitter. Detta beviljade församlingen enhälligt."

Den gamla kyrkan, d. v. s. långhuset, ansågs vara förnämare än korsarmarna som tillbyggdes 1795. Därför skulle hemmansåborna få sina bänkrum där, så långt de räckte. I korsarmarna skulle torparna sitta i den ordning som de presterat arbete vid kyrkobyggandet.

För gåvor till kyrkan samt för ljushållande julottan i en därifrån skänkt ljuskrona hade Strands säteri i Jäder haft rätt till bänkrum i Barva kyrka. I anledning härav hade ägaren till Strand, herr kronobefallningsman Thunberg 1803 inkommit med begäran om ett bänkrum på varje sida för Strands säteri. Det beslöts, att så länge ifrån Strand ljus årligen hålles uti ljuskronan julottan, må Strand säteri njuta ett bänkrum på vardera sidan näst efter Prostökna säteri.

Man beslöt vidare att bihålla den gamla seden med manfolks- och kvinnfolksida samt att man vid indelningen skulle följa roteordningen i kyrkboken och att tjänstehjonen skulle sitta med husbondfolket i samma bänkrum. "Alla soldater sittja", heter det, " i samma bänk och beslöts deras bänkrum skola bliva nedersta bänken i södra korset och skola soldathustrurnas stolrum vara bänken därmittemot. Fattigstuguhjonen skola i norra korset hava den nedersta bänken på båda sidorna."

Här nedan följer nu bänkrumsindelningen i sin helhet:

I gamla kyrkan:

Bänkrummet nr

  1. På båda sidorna tillhör Prostökna säteri
  2. Strands säteri i Jäders församling enligt sockenstämmobeslut, för årlig ljushållning julottan i en ljuskrona.
  3. Barksäter och klockarens hustru, barn och tjänstefolk.
  4. Säby mellangård, Säby norregård.
  5. Säby södergård, Nabbetorp, Sjötorp.

Obs ! Enligt socknestämmobeslut njuter Lindholms säteri samt Sörby och Överäng på fruntimmerssidan i gamla kyrkan bänkrummet 6, 7 och 8 och såsom mansbänkrum därtill 1, 2, och 3 i norra korset på mansraden

  1. Skäggesta storgården, Skäggesta millangården. Fruntimmersbänkrummet härtill blir nr 1 i norra korset på fruntimmersbänkraden.
  2. Skäggesta litselgård, Wästergården ibid. Frunt. bänkrum blir n:r 2 i norra korset.
  3. St. Grindhammar och Hösåker. Frunt. Bänkr. blir n:r 3 i norra korset
  4. Yttersta och Biartorp. Frunt. bänkr. mittemot och sedan allt framgent bliver bänkrummet mittemot.
  5. Skogstorp, Stensäter, Elläng, Skogen, Lerböle.
  6. Lövnäs, Fagervik, Högberget, Limmslätt.
  7. Björlunda, Öster-Lida, Ekedal.
  8. Hjerpeberg, Björkudden, Öknatorp.
  9. Dansketorp, Harsäter, Karlkulla.
  10. Åstorp, Bondökna, Stabergstorp
  11. Blixtorp, Norrökna, Kyng.
  12. Kyng, Söderlida, Elgberget, Ekelund.
  13. Anslogs till utsocknebors eller främmandes stolrum. Fruntimmersbänkrummet är ej inrett, såsom stället till uppgång på valvet.

I södra korset:

Bänkrummet nr

  1. Ekelund, Degernäs, Staftorp, Rosendal.
  2. Bjurkärr, Bjurkärrsäng, Kolstugan, Rännbäcken.
  3. Degersten, Furukulla, Långsved, Källtorp.
  4. Damsvik, St. Wad, Damsås, Damstorp.
  5. Lindvreten, Välsjöudde. Församlingen beslöt, att då någon ifrån hemmanen icke haver rum i sin bänk, må han äga rätt till bänkrum i denna bänk.
  6. Posttorp, Örkrogen, Nabbetorps kvarn, St. Humlekärr, Örnsberg, Säby backe.
  7. Otteby, Otteby nybygge, Kyrkjobacken, Granstugan, Gröningens, Humlekärrs backe (nybygge), Skäggesta inhyses.
  8. Björkhagen, L:a Grindhammar, Wrettorp, L:a Humlekärr, Örled, Kolbottsslätten, Vinsberg, Sågkärrsstugan, Nystugan.
  9. Fagerås, Hammartorpet, Slätten, Stensätershage, Nybacken, Baggvreten, Piltorp (Yttersta nybygge), Brokärret, Stafäng.
  10. Soldaterna. Obs ! detta stolrum för soldaterna är av församlingen själv vid socknestämma därtill utsatt

I norra korset:

Bänkrummet nr

1, 2 och 3 äro redan disponerade till Lindholms sätesgård, samt vid bänkrummet 6, 7 och 8 uti gamla kyrkan.

  1. Hällstugan, Skäggesta måse, Stenstugan, Hagstugan, Källudden, Yttersta hult, Carlstorp.
  2. Yttersta hage, Granhammar, Poststugan, Högbergsslätten, Dammen, Grådön.
  3. Tegelbacken, Ringmuren, Lund, Spångkärr, Nilstorp, Limslätts ägor, Wäpplingstorp, Vretstugan.
  4. Sågstugan, Grindstugan, Stora Svedet, Blixtorps hage, Bondökna ägor, Kalkulla ägor, Nytorp, Storön, Källstugan, Söderlida ägor.
  5. Damsås ägor, Damstorps ägor, Långsvedets ägor, Dunkers måse, Bjurkärrs hage, Ekstugan, L:a Wad.
  6. Fattighjonen och Fattighusets invånare.

Obs ! Detta bänkrum är av församlingen själv på socknestämman härtill disponerat.

Denna av pastor föreslagna bänkindelning är av församlingen gillad och antagen på allmänna socknestämman den 26 augusti 1804.

Som en kuriositet kan till slut nämnas, att man inte drog sig för att driva svartabörshandel med stolrummen i kyrkan. Därför måste särskilda förordningar utfärdas för att förhindra detta.

Anno 1656 d. 12 nov. Beslöt man sålunda: "ingen haver makt att köpslaga bort sitt rum i kyrkian till vem han vill, kyrkiovärdarna och sockenrätten ovetterlig, utan när den flyttar ifrå det ena hemmanet till det andra i samma församling, då tage inga stolpenningar av den som efterkommer, ej give någre ut dyt han kommer. Efter den som flyttar ur församlingen, tage ej heller stolpenningar av sin efterkommande, ty han flytte självviljandes och icke nödgat och har väl kunnat sittja stilla, så länge han annat hemman socknen hade kunnat bekomma. Husfolk som överblevne stolrum köpa, skola ingalunda fördrista sig att hemligen Pastori eller socknerätten ovitterlig sitt stolrum androm försälja utan när de med bortflyttnade sitt stolrum övergiva, uppsäga det i sockenstugan och stånde då kyrkiorätten fritt, vilka de ville det ånyone försälja och om den som haver haft, skall hava penningar tillbaka eller icke. Dock är skäligt att bekommes, om de usle och fattige äre och få pengar igen levere. Men där så icke är, är dem en ära, att de med tacksamhet förära det till körkian. Om ock husfolk dö barnlös, vare stolrummet fallet till körkian. Men hava de barn i samma hus boende, äga barnen rummet efter föräldrarna, om de dem eljest beträda vilja och icke hava något annat rum, men begärade detta få kvittera och släppa det andra".


Artikelförfattare var Henrik Davidsson (Damell), född 1906. Komminister i Barva 1936-1945.

Ur Magnus Collmars: "Från Olaus Petri till Nils Agelin. 150 år av Jäders och Barvas komm. historia."

Barva har sedan gammalt varit annexförsamling till Jäders församling.

På 1300-talet beskrivs Barva som den fattigaste och obetydligaste av Kafjärdens socknar, med klen bebyggelse och avkastning.

Barvas armod beskrivs 1583 i en inventarieförteckning, som kyrkoherden i Jäder gjorde, att allt kommit från Jäder utom mässhaken som Kyrkoherden själv köpt och skänkt till annexförsamling (Barva). Barva kyrka kallades för "ridkyrka".

Innan Barva fick en i Barva boende komminister, kunde vägen till de olika ärendena bli långa, både för komministern och budbäraren. 1766 uppläts av Åkers Styckebruk ¼ mantal Barksäter i Barva till komministergård. Den sista komminister som bodde vid Barksäter var Rolf Arvidsson, som flyttade därifrån på slutet av 1950-talet.



Tillbaka till förstasidan


Uppdaterat den 24 juni 2008, webbmaster: Anne Ivarsson, anne.ivarsson@barvabygden.se
http://www.barvabygden.se/bankl.htm