Välkommen till Barva!

Ett informationsblad för Barva Bygdegemenskap nr 29. Nr 2 år 2007.

Utgivare: Barva Framtid och samordnare är Anne Ivarsson

Glad sommar på er!

Så har våren rusat förbi och vårblommorna har tagit slut. Alldeles för fort. Men det är bara att hänga med.

Det hoppas jag, att vi ska kunna göra i denna fina bygd också. Barva Framtid har haft årsmöte och vi ser fram emot att få möta er i olika sammanhang. Träffen den 22 april gav impulser och idéer till en del nya aktiviteter. Du, som inte hade möjlighet, att vara med då, är välkommen med dina förslag, när du har möjlighet.

Även detta nummer har ett brett innehåll, där det förmodligen är något speciellt, som varje läsare finner extra intressant. Både gammalt och nytt. I alla aktiviteter, som är omnämnda, ligger det mycket arbete bakom, för att ordna. Men sedan är det du, som kommer och deltar, som gör det till vad det blir. Ingen arrangör gör något för att det är så roligt att ordna saker, utan för att vi tror att det finns behov och intresse av det som ordnas.

Vid Barva-dagen den 2-a september hoppas vi, att du som har några idéer, hör av dig i förväg så har du möjlighet att få ett bord för att presentera det, du vill visa eller sälja. Ta kontakt med Martina 92006, Lotta 93015, Annika 94041 eller Rune 93009.

Något, som efterlystes den 22 april, var fler möjligheter till sociala kontakter. Det som presenteras i bladet denna gång är just sådana möjligheter, men kom gärna med fler förslag.

I Barva Framtid är det inte bara styrelsen, som får ha förslag, utan alla ni, som läser bladet är välkommen.

Så ser vi fram emot en fin sommar. Ta vara på de tillfällen du får att koppla av, men glöm inte dom, som av olika anledningar inte själva kan komma ut och njuta av naturen. Det personliga mötet med någon, som behöver hjälp, ger många gånger mer, än den stora samlingen.

Ha en skön sommar   

Rune Johansson 

                              Barva bygdegård           Förlag: Gust. H. Pettersson, Barva

Rapport från Stormötet den 22 april med Barva Framtid.

Följande intressegrupper växte fram under kvällen. Framför allt ville vi ha mer tillfällen att träffas under enkla former.

·      Social Samvaro -  Teaterresa – Teater/revy lokalt i Barva - Danskurser för barn och vuxna - Meckarträffar - Vävstuga i källaren på bygdegården - Pub i väderkvarnen eller i bygdegården - Orientering för barn/vuxna  - Ungdomsaktiviteter, ej sport t. ex.  4H

·      Bredband 

·      Barvalappen Vattenskidåkning -  Båtbrygga - Simskola

·      Av- och Påfart  E-20, förbättrad snöröjning och gratis belysning på väg 900

·      Bostäder

·      Företagsnätverk

·      Barnens sida i Barvabladet

Bredband till Barva

Trots närheten till Stockholm och trots den ekonomiska tillväxtregion som Barva ingår i så kan många hushåll idag inte få tillgång till den enklaste form av bredband. Baserat på eget engagemang och genom projekterfarenhet från företaget ByNet så verkar det emellertid finnas en möjlighet att bygga ett fiberoptiskt bredbandsnät i världsklass i Barva.

Problemet idag

Södra Barva har sedan ett halvår möjlighet att ansluta sig till bredbandsuppkoppling via telefonjacket. Denna anslutning kallas på fackspråk ADSL och ger i vanligaste fall användaren en Internet-förbindelse om 2 Mbps till en rimlig månadskostnad. De flesta upplever att steget från uppringt modem till ADSL är stort. I tillägg till att anslutningshastighen ökar 40 gånger (!) så är datorn alltid ansluten till Internet (ingen tidsödande uppringning varje gång man vill surfa) och med  ADSL så går telefonen och faxen att använda som vanligt samtidigt som man surfar på nätet.

Problemet är värre för de boende i norra Barva. Den telestation som ligger vid skolan har endast c:a 70 abonnenter. I samtal med de olika bredbandsoperatörerna så hävdar de att de inte får ekonomi i att uppgradera denna station till ADSL. Kostnaden att hyra datakapacitet av Skanova (Telias infrastrukturbolag) fram till stationen är för hög, och det krävs också en skaplig investering i ny utrustning i själva telestationen för att få till stånd ADSL. Trots att Barva ligger bara tio mil från huvudstaden, mindre än två mil från Eskilstuna och Strängnäs, mitt i den snabbt växande Mälardalsregionen så kan vi alltså inte få bredband till våra bostäder!

Att bygga bredband själv – en möjlig lösning?

Ett företag som heter ByNet, med regionsansvarig Kai Huumonen, har vid ett möte för Barva-bor presenterat ett koncept som möjliggör för glesbygden att ta bredbandsfrågan i egna händer. ByNet har hjälpt till och byggt ett flertal fiberoptiska nät i glesbygds-Sverige och Kai har själv varit med och planerat och projektlett utbyggnader i Eklången, Bränne/Jäder, Stora Sundby, mfl. Principen är densamma som när Sverige elektrifierades i början av förra seklet. Då gick de boende ihop och bildade ekonomiska föreningar för att på det sättet skapa kraft i genomförandet och finansieringen av infrastrukturutbyggnaden.

Genom att lägga ned arbete själv och genom att utnyttja samarbeten med andra föreningar och med kommunens satsning på Stadsnät så finns det en möjlighet för Barva att åstadkomma ett eget fiberoptiskt bredbandsnät i världsklass. I första hand skulle de bostäder som finns norr om järnvägen byggas ut, och detta anslutningsnät skulle sedan kopplas på det planerade fibernätet i Bränne/Jäder. Det är viktigt att kunna ansluta sig till t ex Eskilstuna Stadsnät, eftersom det är där som de intressanta bredbandstjänsterna erbjuds, t ex Internet, bredbands-TV via Härad Vision, Internet-telefoni, etc. I skrivande stund är Bränne/Jäder-projektet inte beslutat, varför Barva också måste kika på alternativa kopplingsmöjligheter till kommunens Stadsnät.

Vad kostar det och vad är värdet?

Kai och undertecknad har gjort en överslagsmässig kalkyl som visar att om huvuddelen av bostäderna norr om järnvägen ansluter sig så skulle anslutningsnätets investeringskostnad uppgå till c:a 25.000 kr per anslutning. För jämförelse så är det vad villor inne i Eskilstuna får betala för anslutning till Stadsnätet. Kostnaden per anslutning går snabbt uppåt om flera väljer att inte ansluta sig. Av denna investeringskostnad så kan under innevarande år 5.000 kr kvittas i bredbandsavdrag i deklarationen, dvs den verkliga kostnaden blir 20.000 kr per hushåll. Om denna avdragsmöjlighet kvarstår nästa år återstår att se. Investeringskostnaden kan slås ut på en livslängd på åtminstone 20 år för fibern, alltså 1.000 kr per år.

Förutom investeringskostnaden så tillkommer sedan en månadsavgift för de tjänster som man vill använda. Exempelvis så erbjuds Internet 10 Mbps och telefoni (ingen samtalsavgift!) för 248 kr per månad. Jämför gärna detta med ADSL-erbjudande och vad ni betalar för telefonräkning idag! Vidare erbjuds motsvarande ett kabel-TV-abonnemang med 21 TV-kanaler för 149 kr per månad, vilken kan jämföras med avgifter för digital-dekoder och abonnemang som ni måste ha idag. Möjligheterna stannar inte här, eftersom med ett fiberoptiskt nät så är överföringskapaciteten i praktiken obegränsad. Ni kommer kunna skicka musik, digitala bilder och inte minst rörliga bilder över nätet på ett sätt som inte är möjligt med trådlösa alternativ eller ADSL. I första steget kommer den möjliga anslutningskapaciteten att vara 100 Mbps, alltså 50 gånger snabbare än ADSL och 200 gånger snabbare än uppringt modem.

Sammanfattningsvis så är investeringskostnaden sådan att värdet på fastigheten borde öka mer än kostnaden, samtidigt som avgifterna per månad för att erhålla bredbandstjänster för de flesta kommer att innebära en besparing jämfört med situationen idag.

Vad är nästa steg?

Undertecknad fortsätter dialogen med ByNet och följer utvecklingen i Bränne/Jäder samt Eskilstuna Energi och Miljö för att se om Barva kan anslutas till Stadsnätet på ett realistiskt sätt. Under tiden är det förtjänstfullt om så många Barva-bor som möjligt som är intresserade av detta hör av sig till mig med en intresseanmälan, synpunkter och idéer. När förutsättningarna för en utbyggnad är kartlagda skulle nästa steg vara att vi i Barva bildar en styrgrupp och en eller flera arbetsgrupper. För ser som vill läsa mer så rekommenderar jag www.bynet.se samt www.eskilstunastadsnat.se

Olov Schagerlund, Barva Säby Gård, 635 04 Eskilstuna, olov@schagerlund.com, 016-92006

Här kommer lite om vattenskidor.

I vattenskidor ingår grenarna Slalom, hopp & trick. I Barvalappen kommer vi i huvudsak ägna oss åt slalom men om intresse finns och föreningen utvecklas så finns ambitionen att såsmåningom skapa en anläggning där alla 3 grenar kan utövas. 

Slalom.

I slalom gäller det att passera en bana där sex bojar ska rundas. När en åkare klarat banan åt ena hållet, ökar man svårighetsgraden och fortsätter - tills åkaren så småningom ramlar eller "kör ur" banan... Ju högre fart, och
ju kortare lina åkaren har vid det tillfället - desto större chans till en god placering i tävling.

När den högsta farten nåtts - 58 km/tim för killar och 55 km/tim för tjejer - börjar man korta av linan steg för steg. Åkarens hastighet stoppas upp kraftigt när bojen rundas. Sedan sker en acceleration som skulle få de
flesta bilar att bli efter. Från båten är det 11,5 meter ut till bojen. Linans maximala längd är 18 meter men som nämnts så kortas den sedan av: 16 m, 14 m, 13 m, 12 m, 11,25 m, 10,75 m. Då gäller det att ha både gummiarmar, starka ben, bra balans och tungan rätt i mun. De bästa åkarna startar med högsta fart och en längd på linan som är kortare än det maximala. För ungdomar är den lägsta farten 34 km/tim, sedan avancerar de sakta uppåt i hastigheterna.

 

Trick.

Trickåkning är ingen fartgren utan här är det utförandet som räknas. Det är dock ingen bedömningsgren som dans, simhopp eller konståkning. Det finns en mängd trick som kan utföras på den lilla breda skidan utan fenor. Alla trick har sin förutbestämda poäng. Det som ska bedömas av domarna är om tricken godkänns eller inte. Den vanligaste orsaken till att trick döms bort är att det saknas ”luft” mellan skidan och vattnen i de trick som utförs när åkaren passerar vågen. Grunden är enkel. En åkare vänder sig om, kallas "180 grader" eller "180". En åkare snurrar runt ett helt varv; "360 grader". En åkare snurrar runt ett och ett halvt varv; "540 grader". En åkare snurrar runt 2 varv; "720 grader" osv. Tricken kan utföras på två skidor för nybörjarna men sedan är den en skida som gäller. Tricken kan utföras rakt bakom båten, samtidigt som åkaren passerar vågen eller när åkaren har satt fast linan i foten, så kallade "toe hold-trick". Tricken kan också av de bästa utföras upp och ner i luften...

Hopp.

Hopp är en riktigt fart- och adrenalinfylld gren. Båten kör som högst 57 km/tim, men åkaren kommer ofta upp i mer än det dubbla. För att åkaren skall få upp den farten, måste hon först satsa hårt ifrån "fel" sida av båten för
att komma så långt ifrån hoppet som möjligt. Därifrån ska åkaren sedan i sista sekunden kantställa skidorna för att så rakt som möjligt skära vågorna bakom båten och träffa hörnet på hoppet. När åkaren väl kommit så långt upp i luften gäller det att hänga kvar i linan...

Det är vanligt att åkaren ligger snett i luften och ett fall ser oundvikligt ut. För att hoppet ska godkännas måste åkaren fortsätta åka efter landningen. Hur landningen ser ut spelar däremot ingen roll, men åkaren måste åka med, med minst en skida, 100 meter efter hoppet. I världseliten ligger hopplängderna på klart över 60 meter. I stora svenska tävlingar ligger segerhoppet vanligtvis runt 50 meter.
_____________________________________________

Vattenskidklubben kommer att ha anläggning direkt till höger efter motorvägsbron, alla är alltid välkomna till oss oavsett om man vill åka skidor, bada eller sitta med i båten.

Om man prova på vattenskidor hos under säsongen besöker man enklast oss när
vi är på plats eller tar kontakt med:

Peter Johansson (Sek)  Tel: 016-12 08 46    0708-157551

Eller

Anders Etzner (HeadCoach)  Tel: 016-422605    0735-028819  

Barva Teaterklubb

Ur minnenas labyrint skall jag nu försöka mig på historien om Barva teaterklubb. Dess tillkomst berodde på ungdomlig revolt mot det gamla och förlegade, om tron på att man var en Anders de Wahl eller Lars Hansson, och om att Hamlet var den enda riktiga teatern. Teater spelades både inom IOGT och JUF. Det förekom en liten rivalitet mellan de två föreningarna. Ingen schism eller ovänskap, men dock rivalitet. Det var mest folklustspel som uppfördes. Andemeningen med verksamheten var naturligtvis att skapa en trevlig, underhållande och berikande fritidsverksamhet. Men och ett stort men…

Verksamheten hade blivit inkomstbringande. Föreningarnas ekonomi baserades till stor del på inkomster från amatörteatern, vilket gjorde att de småsnåla hade ett allt för stort inflytande på vad det fick kosta. Mot detta revolterade vi oss. Vi, det var några stycken som hade de höga idealen som Nils-Göran Blomlöf, Svea Jonsson i Asphult. Alice Eriksson S: t Nyby, Margareta i Stålråd, Ingvar och Göran Lindblom, Mona Bergkvist, Gunnar Björkänge, undertecknad med fru Gun.

Till min hjälp har jag fått protokollsboken. Den berättar att vi startade 13 augusti 1952. Redan den hösten uppförde vi två teaterstycken. "Klockan fyra på morgonen" två gånger och "Stor Klas och Lill Klas" sju gånger.

Under 1953 uppförde vi också två pjäser "Blyg och ensam" av Irvin Shaw sex gånger, samt "Björnen" av Anton Tjechov tre gånger. Som synes var det inget fel på ambitionen. Protokollsboken talar även om att vi hade lön for mödan. 1953 redovisades en kassabehållning på 703 kr. och 67 öre, ett för den tiden mycket gott resultat.

1954 var ett litet mellanår. "Björnen" spelades två gånger och endast en ny pjäs tränades in, "Sherlock Holme får besök" som bara spelades en gång.

Året därpå, 1955, blev det storsatsning. Vi hade fått för oss att vi skulle spela en pjäs som hette "De lyckliga dagarna". Det visade sig att pjäsen inte fanns översatt på svenska men väl på norska. Gun med hjälp av undertecknad översatte den från norska till svenska. Kulisser byggdes. Pjäsen uppfördes fyra gånger varav en på Eskilstuna teater och en på Hantverkargården i Strängnäs. Det här var ett oerhört arbete som nog tog musten ur oss. För någon mer pjäs blev det inte. Inte bara för att musten gick ur oss, utan för att Barva var en avflyttningsbygd och vi som var unga skaffade arbete och relationer på andra orter. Så det blev omöjligt att hålla ihop ett gäng med behov av så täta träffar som vi var.

Den 17 december 1956 gjordes den sista anteckningen i protokollsboken och drygt fyra års ungdomsarbete var över. Själv var jag inte med om avslutningen för då befann jag mig i Vänersborg för utbildning i mitt arbete.

/Gunnar Blomberg

Hagaborgsminnen

Långt innan jag själv blev medlem i logen 2526 Ärild har jag minnen som hör ihop med den och Hagaborg.

Luciafester anordnades varje år och ett år när jag var åtta eller nio år bestämdes att det skulle vara ett par småtärnor med i tåget. Det blev min vän och lekkamrat Inga Nilsson från Örbäcken och jag som fick den äran. Lucian det året var Maj-Lis Gunnarsson från St. Tobo. Vi fick gå framför henne. När akten var över fick Lucian och vi båda tärnor sitta vid ett litet bord för oss själva på podiet och dricka kaffe och saft. Gissa om vi kände oss stolta.

Ett annat minne som jag har från en luciafest. Tant Maja i Bjuräng och jag skulle göra sällskap och åka spark till Hagaborg. På mig hade jag bottiner och ett par nya skor. Skorna vet jag att jag tjatat mig till, mamma ville köpa ett annat par. Det var lätt att få skavsår av nya skor, men så svåra skavsår har jag inte haft varken förr eller senare. Inte kunde jag vara med i ringlekarna. Nog var det tur att vi åkte med spark, det underlättade betydligt under hemfärden. Skorna tog jag aldrig mera på mig. De ställdes ut på vår auktion vid Axäng några år senare, om de såldes minns jag inte.

Som vuxen var jag också med i några luciatåg. Karin Ekelöv, lärarinnan i Kvarntorps skola, övade sångerna med oss. Efter luciatablån serverades kaffe och då sjöng tärnorna: "Nu är kaffet färdigt bevars vad tiden går. Vi vilja Eder bjuda en liten kaffetår och om Ni fram vill stiga serveringen skall gå så punktligt  och  ordentligt  så raskt  som  vi förmå." Traditionen var att sjunga så varje luciafest.

Under ett par år fanns i bygden en kontrollassistent som hette "Pelle" Oskarsson och som hade en mycket vacker sångröst. Ett år sjöng han "När en stjärna står tänd över barndomens hus skall en tanke bli sänd med dess blinkande ljus och i kväll liksom förr många gånger jag känt att där hemma står för mig en dörr på glänt". Det var så vackert att månget öga tårades.

När jag som tonåring blev inskriven i logen och avgav mitt nykterhetslöfte är mitt starkaste minne från just den stunden, att alla stod i ring och höll varandra i hand och sjöng, "Se hur skönt vi sammanbinda hand och hjärta, hjärta hand, sanning kärlek, oss förena i ett troget vänskapsband."

Nyårsdagens afton var det alltid grötfest. Det var trevliga fester. Gröten kokades ofta av Märta Andersson från Ekelund. Vid påsktid var det äggsexa, då var "knytis" det vanligaste. Från Bråten och Nyckelberga hade ungdomarna med sig hembakt knäckebröd, som det hart när blev dragsmål om. Mycket skämt och glam var det. Ett år hade någon blåst ur ett ägg och fyllt det med potatismos och lagt i en dekorationskyckling. Den, som fick ägget, åt inget mer den kvällen. Det tävlades också om hur många ägg man kunde äta.

Amatörteater spelades med stor inlevelse av medlemmarna genom åren. En replik som stått sig: "Det är gottare än klimp och då är det så hundrakuller gott." Det gällde visst en puss. Efter underhållning på festerna av vad slag det än var, lektes ringlekar och sedan övergick lekarna i dans efter det att man sjungit "Du tycker Du är vacker men det tycker inte jag, Du tycker Du är vacker men tycker inte jag. Ängen var grön och flickan var skön kom och valsa med mig för jag tycker om Dig.”

I många år var det dans s.k. gökotta vid Nyckelberga och därifrån har nog de flesta som då var unga roliga minnen.

Rune Jonasson i Torshälla var en stor entusiast vad gällde nykterhetsarbete och han hade stor del i att nöjespatruller for land och rike runt. Logen Ärild gästades också och det blev minnesvärda kvällar.

Vi flickor hade under någon tid syjunta och träffades i hemmen. Försäljning av det som åstadkommits blev det senare.

Allt var väl inte bara rosor. Tråkigt nog bröt någon sitt nykterhetslöfte och ströks ur logen. Ångerfull kunde den löftesbrytande få inträde igen.

Övervägande är mina minnen från Hagaborgstiden ljusa och dem har jag här skrivit ner ett urval av. Senare flyttade logen till bygdegården och fortsatte sitt arbete där, men det är en annan historia.

/Gun Lindblom Blomberg

 Om Hagaborg

1898 bildades IOGT-logen 2526 Ärild i Barva socken. Nykterhetslogen hade som mest ett hundratal medlemmar och blev en samlingspunkt för ungdomarna.

1901 bildades en byggnadsförening med syfte att bygga en lämplig lokal till logen. En byggnad i två plan uppfördes. Nedre våningen inreddes för att fungera som handelslokal och försågs också med två rum och kök. Det byggdes också ett uthus med plats för två packbodar, två stallplatser, två vedbodar, magasin och källare. På övre våningen inrymdes en stor samlingssal och ett förrum.

I december 1902 hyrdes nedervåningen ut till en handelsman Johan August Lindgren född 1871 (död 1914) för 300 kronor/år och övre våningen till logen Ärild för 50 kronor/år. Elektricitet infördes 1918 och telefon installerades två år senare.

Den 15 november 1902 hölls första logemötet i det nya ordenshuset, som senare fick namnet Hagaborg.

/Ur Eskilstuna museers årsbok 1976 

År 1929 övertog Valborg och Nils Thelin Hagaborgs Diversehandel. 1946 förvärvade de fastigheten. Hagaborgs Diversehandel, som lades ned 1971.

/Ur Barva-bladet nr 10

Del av ett gammalt foto över Hagaborg

Om soldattorpen - fortsättning följer i senare nummer.

Skogsplanteringen

Åren 1949-1950 deltog jag i skogsplanteringen på Lindholms marker, där ett av områdena var mera intressant. Området var den västra delen av Aspalléskogen. Under markberedningens gång med flåhackan, kom det upp ur myllan, ekollonliknande till formen men betydligt större. Nötens innehåll var fylld med en snusliknande substans. Skalet var jordnötlikt. Har själv döpt dessa till ”jordollon”. Kan någon läsare veta något om detta?? I marken på området fanns även vedkol.

Aspallén har som bekant stenar och rös från stenåldern. Vattenlinjen gick då strax intill detta skogsområde. Jag vill göra en något vild gissning att här har varit boplatser från stenålderstiden?? /Sven Stolpe

Björkplantering

I den östra delen av Aspalléskogen tog vi skolbarn, 6-an och 7-an, björkar där med rotklump och planterade dessa på Klockåsen vid Klockstapeln 1947. Av torka och ej till fyllest skötsel torkade de flesta ned./Sven Stolpe

Midsommar i Barva Bygdegård 2007

Tisdagen den 19 juni kl. 18.00 tar vi ned majstången!

Midsommarafton

 Kl.  9.00    Vi klär majstången, medtag kaffekorg och alla bjuds på glass! Kom och deltag, ju fler vi blir desto roligare!

 Kl. 14.00    Midsommarfirandet startar

 Kl. 15.00    Majstången reses

                    Dans kring majstången, leds av Susanne Källgren

                    Sång och musikuppträdande av Kent Lindén  (Vid regn uppträdande inomhus)

                   Dragkamp Barva syd – Barva nord, den årliga dragkampen mellan Barvaborna.

Kaffeservering * Kiosk * Lotterier * Skytte

Femkamp * Fiskedamm *  Chokladhjul

Kast på burk *  Barnridning  m.m.

 Hembygdsmuséet är öppet

Fri entré hela dagen

Midsommardagen

   Kl. 13.00    Friluftsgudstjänst, Christer Björk,  Patrik Jansson spelar flöjt

 Kyrkkaffe     

 Hembygdsmuséet är öppet