I Sverige
upphörde folkdräkten att bäras under 1840-50-talen,
med undantag med några socknar i Dalarna. I Södermanland
finns folkdräkter från ca 20-25 socknar eller härader.
Men det är bara bevisligen i Vingåker, Österåker
och Sorunda, som man burit folkdräkt i äldre
tider. I Österrekarne
och Mörkö har troligen folkdräkt burits.
Alla andra dräkter
nykonstruktioner !
Det har inte funnits folkdräkt
i alla svenska socknar. I bygder med en påverkan
från städer, internationell handel, bruk eller
herrgårdar har man följt modets växlingar.
Under slutet på 1800-talet
togs intresset upp för folkdräkter och då klädde
man sig inte i folkdräkt utan man klädde
ut sig i folkdräkt!
Under 1920- och 1950-talen
skapades många nya dräkter.
Folkdräkten är lokalt särpräglad
och har ett drag av ett förgånget mode. Folkdräkten
har utvecklats under en lång tid och har påverkats
av modedräkten. En folkdräkt har aldrig en
modemässig helhet och visar inte en enda periods
modedrag.
Nutidens folkdräkter är ofta
standardiserade. Folkdräkten är som en uniform.
Forna tiders dräkt har ändrats
i tiden, årstid, väderlek, arbete, fest, bärarens
ålder och rikedom, efter civilstånd osv. De
olika tidernas folkdräkt kunde se olika ut.
Folkdräkt bars av alla vuxna
och vuxen blev man efter konfirmationen. Barn bar
kolt. Gift kvinna bar alltid håret täckt.
En ogift kvinna bar håret utslaget och hade ett
band i håret. Ofta var huvudbonaden det sista
man slutade att bära, när man slutade använda
folkdräkt. Dalkullorna m. fl. kunde använda sin
mössa till modedräkten.
Folklig dräkt = allmoge- och folkdräkt, samt arbets-
och yrkesdräkter (ej uniformer).
Folkdräkten har burits av bondebefolkningen och har
en lokal särprägel. Man bar dräkten från den
plats där man bodde.
Allmogedräkten har burits av bondebefolkningen
Arbets- och
yrkesdräkter har burits av
t. ex. skomakare bagare och tegelbärare. De
kunde bo i städerna.
Häradsdräkt = folkdräkt som burits i ett härad.
Sockendräkt = folkdräkt som burits i en socken.
Bygdedräkt = dräkt, som vid en viss tidpunkt
antagits för en viss bygd. En rekonstruktion,
som ofta bygger på olika originaldelar och dräktdelar,
som satts ihop. En dräkt, som troligen ingen
burit förr.
Landskapsdräkt = har aldrig funnits före det förindustriella
samhället och är typisk 1900-talsprodukt.
Nationaldräkt = har heller aldrig funnits tidigare.
Nationella dräkten är den dräkt, som Gustaf III
instiftade 1778, för att bäras av adeln och
borgarna, ej av den största befolkningsgruppen,
bönderna.
Den blå och
gula nationaldräkten är
den dräkt, som Märta Jörgensson komponerade
1903, som en allmän nationaldräkt för att vara
ett alternativ till modedräkten och för att bäras
av kvinnor i bygder utan folkdräkt.
|