Ett informationsblad för Barva Bygdegemenskap nr 43 Nr 1 år 2014. Utgivare: BarvaBygden.se och samordnare är Anne Ivarsson, tel: 016-92043 Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting! Ingenting är omöjligt för en Barvabo! Värmen har kommit och också hunnit försvinna. Men hoppas den är på intåg igen. Nu har vi sparkat igång ett nytt år med nya aktiviteter och även lite nytt blod i styrelsen. Vi startar med cruzen/ rock'n'roll picknick den 14 juni har du några frågor kontakta Rolf Ljung. Den 20 juni har vi vårt traditionella midsommarfirande och hoppas att många vill vara med och hjälpa till med stången på morgonen. Kl. 9 kör vi igång, när stången är klädd bjuder vi alla på fika. Kl. 14 drar firandet igång. Den 28 juni är det återträff för ALLA som gått i Barva skola. Vid frågor kontakta Maud Svensson. Vi i styrelsen vill tacka Lill för tidigare år som ordförande, och jag tackar för förtroendet. Ska göra mitt bästa i mitt uppdrag. Med mig i styrelsen i år har jag Lill Holmström (vice ordförande), Ann-Sofie Zetterberg (kassör) Annelie Herbst (sekreterare), Bertil Zentio, Gustaf Celsing, Gittan Lindeberg, samt adjungerande från Barva-bladet Anne Ivarsson, BIF Maud Svensson och Hembygdsföreningen Magnus Kaneby. Jag vill passa på att göra lite reklam för våran Facebook-sida, gå in och sök på ”BarvaBygden.se”. Där kan man ställa frågor, och även där lägger vi ut information om våra aktiviteter och kommande evenemang. Har du frågor tips idéer eller vill hjälpa till med våra aktiviteter/evenemang tveka inte att höra av dig. Önskar alla en trevlig sommar och hoppas vi ses i bygdegården. Mvh Angelica Jansson. Ordförande 0709-410441, angelicajansson88@hotmail.com
Den gamla dansbanan Foto från Sven Johansson LITE
FORNTIDSSTATISTIK MM
RÖRANDE BARVA SOCKEN
I det utmärkta
häftet om Barva socken från år 1950 har
Anne-Marie Barvestam enkelt och tydligt redogjort bland annat
för områdets geologi, natur och fornminnen och
mycket annat. Vad som nu kan behöva kompletteras är
att vår kunskap om just fornminnena ökat genom
inventeringar och arkeologiska undersökningar,
särskilt då de som genomfördes i samband
med motorvägsbygget E 20, till vilka jag återkommer
längre fram. Av David Damell En sak som inte heller berörts särskilt i häftet är landhöjningen, som i och för sig inte berört Barva speciellt mycket under järnåldern (500 f Kr- 1050 e Kr) men desto mera under tiden före, alltså bronsåldern 1700-500 f Kr) och framför allt stenåldern (isavsmältningen 10000-1700 f Kr dvs jägarstenålder som varar till ca 4000 f Kr och därpå bondestenålder som varar 4000-1700 f Kr). I Barvas norra del finns förkastningsbranten med Mälarslätten norr därom från vilken socknen markant höjer sig till en platå på ca 30-45 meter över havet. Det betyder att havet började dra sig tillbaka härifrån ca 4000 f Kr för att ca 2300 f Kr vara borta från större delen av området. Havet lämnade dock just här efter sig mängder av grunda småsjöar och våtmarker, attraktiva biotoper för många djur- och växtarter, som då även gynnades av en lite högre årsmedeltemperatur än dagens. Ett formidabelt jakt- och samlarområde särskilt för bondestenålderns människor, som behövde komplettera sitt näringsintag med vilt och annat eftersom åker och boskap inte gav så mycket under denna tid. Vi rör oss i perioden ca 2300 – 1700 f Kr alltså senare delen av bondestenåldern. Flera fina yxfynd har gjorts i Barva bland annat så kallade båtformade stridsyxor. Noterbart är att stenålderns fynd har gjorts över hela socknen även om viss tyngdpunkt finns i norra delen. Detta visar tydligt att jakt, fiske och samlande var lika viktiga näringskällor som jordbruket. I fornlämningsregistret har 26 fyndplatser för stenåldersföremål registrerats. Givetvis finns många fler fynd från Barva än de registrerade, t ex i gårdarnas byrålådor men även sådana som ännu ligger kvar ute i markerna. För att få lite vidare perspektiv på världen utanför den nordiska kan det väl vara skäl att påpeka att det var under denna epok några av Egyptens största pyramider byggdes. Bronsåldern (1700-500 f Kr) följer så, en storhetstid i Barvaområdet. Gravrösen i monumentala lägen är typiska för tiden och därför rätt lätta att skilja ut från den senare järnålderns fornlämningar. Inte mindre är 32 platser med rösen har registrerats, framför allt i Barvas norra och nordöstra del men även något enstaka i socknens sydligaste del. En viktig kommunikationsled fanns då ännu i sjösänkan söder om Barva ledande från Hjälmaren via bland annat Eklången österut mot nuvarande Gripsholmsviken. Ett märkligt fynd av tre bronsyxor från bronsålderns mitt, funna vid Bjurkärrsäng , påminner om denna gamla farled. Även norr om Barva fanns redan då en sjöled via Stängnäsfjärden, Söderfjärden och Kafjärden och vidare västerut mot Bergslagens på pälsvilt rika skogar. Några gravfynd finns också från denna tid (bronsålderns mitt) bland annat från Nabbtorp och Säby. Även boplatsindikationer i form av så kallade skärvstensrösen (skörbrända härdstenar) finns från perioden på 31 platser, ofta i direkt anslutning till rösegravar. Grav- och boplatsområdet vid Högberga är en god exponent för detta. Havsnivån var då ca 20 m över dagens nivå. Skålgropar eller älvkvarnar i stenar och block är en påminnelse om bronsålderns kult. Sådana har registrerats på 12 platser, även dessa i direkt anslutning till rösegravar och boplatsindikationer. Det finns dock skäl att observera att skålgropar förekommer även senare under järnåldern, ja i vissa fall ända in i vikingatiden (800-1050 e Kr) om än i betydligt mindre omfattning än under bronsåldern. Även i detta sammanhang finns anledning att göra en utblick mot stora världen. Då rösena byggdes vid Högberga var Ramses II Egyptens farao under vars regeringstid Moses och israels folk lämnade den egyptiska fångenskapen. Den mellersta bronsåldern (1100-1200 f Kr) tycks ha varit en tid av högkonjunktur i Barva, kanske föranledd bland annat av export av fina pälsskinn av bäver och andra pälsdjur. Man kan även undra om folk på den tiden kände till att det fanns en kopparförekomst i området (brons består av 10% tenn och 90 % koppar). Den äldsta järnåldern (500 f Kr - Kr f) är svår att spåra här liksom på många andra håll i Mälarområdet. Bland annat orsakade ett något försämrat klimat att livsbetingelserna blev svårare, något som naturligtvis medförde sämre möjligheter till föremålslyx i gravarna. Den nya metallen järnet var förvisso en välsignelse men blev knappast orsak till ett särskilt överdådigt liv, åtminstone inte i början. Först under senare delen av äldre järnåldern (Kr f – 400 e Kr) kan man se en uppgång kanske sammanhängande med kontakter och intryck från Romarriket. Från den här tiden kommer ju det berömda Barvahornet, funnet vid ett torp under Lindholm och antagligen nedlagt som offer till någon av den äldre järnålderns gudar. Skiftet mellan äldre och yngre järnåldern (400 – 500-talen e Kr) tycks så ha varit en mycket orolig tid då makthungriga hövdingar hävdade överhöghet över större områden. Fornborgarna kan vara ett tecken på detta såsom t ex borgen Vinnsberg i nordvästra Barva. Under senare delen av järnåldern, yngre järnåldern( 400- 1050 e Kr), sker i Barva liksom på många andra håll en positiv befolkningsutveckling. Flertalet av socknens gravfält, 31 stycken registrerade, härrör från den här tiden. Många har börjat fungera långt tidigare men når nu sin maximala användning. Flertalet gravfält kan väl sägas vara normalstora med 10 – 20 gravar medan några är betydligt gravtätare med upp till 120 – 125 gravanläggningar. Kanske representerar dessa större och rikare gårdar eller byar. Om vi mycket ungefärligt tittar på totala gravmängden hamnar nog siffran på så där 1000- 1500 gravar. Detta tyder på en avsevärd fast bosättning i norra delen av Barva med stark knytning till grusåsen (Barvaåsen). I samband med anläggandet av nya E 20 gjordes stora utgrävningar på bland annat Säby ägor. Det rörde sig om både gravfält och boplatslämningar. På det stora gravfältet ner mot Barvalappen grävdes ett 40- tal gravar ut (en del av gravfältet finns ännu kvar) varav åtminstone hälften tillhör yngre järnåldern. En av gravarna från övergången mellan äldre och yngre järnåldern ( 500- talet e Kr) var mycket omsorgsfullt byggd, säker över en mäktig person. Gravfältet innehöll både brandgravar och skelettgravar, de senare kristet påverkade och de yngsta på området. Man kan också konstatera att fältet troligen använts under mycket lång tid, från ca 500 f Kr – 1050 e Kr, alltså mer eller mindre under hela järnåldern. Boplatserna som undersöktes efter nya vägsträckningen väster om Barva handel innehöll rester av så kallade långhus och grophus, de senare något nedgrävda byggnader. Huslämningarna kan kopplas till fyra järnåldersbebyggelser, några äldre några yngre. Särskilt intressant var lämningarna efter ett vikingatida (800 – 1050 e Kr) bronsgjuteri där praktfulla kvinnosmycken, så kallade ovala spännbucklor producerats. Verkstäder av detta slag har tidigare inte påträffats utanför vikingastaden Birka. Förklaringen till bygdens rikedom under just den här tiden kan nog delvis förklaras av att området låg intill den vikingatida segelleden som från Birka via Kolsundet, Eldsundet, Söderfjärden, Kafjärden ledde västerut mot Bergslagens järnproducerade områden. Kanske Barva var en lämplig plats för lokal handel där knarrarna (handelsskepp) gärna stannade till. För ca 1000 år sedan upphörde så begravningarna på de gamla gravfälten. Kristendomen ersatte den gamla asakulten, en runsten restes vid den viktiga ridstigen mellan Strängnäs och Tuna och kyrka byggdes under 1100- talet. Man kan hoppas att bygden nu gick in i en relativt fridsam period, medeltiden, då Barva kanske i någon mån hamnade utanför de ekonomiska, politiska och religiösa hetpunkterna.
Barvadagen 7 september kl. 10-15
Teckna gärna
Strängnäsel med SEVAB och stöd
Barva IF! Stöd även genom Gräsroten
när ni spelar allt inom Svenska spel. Under våren hade Barva IF Linedance kurs på söndagsförmiddagarna i Barva bygdegård. Det lärdes ut steg och olika turer under glada skratt och härlig musik. 5
hundträffar vid Pilängen IP, där man
tränat vardagslydnad under
ledning av Phernilla Åkergren. Danser
sommaren 2014 i Barva Bygdegård, danshallen!
Gideonsbergs
IF:s Dansprogram Torsdagar
kl. 19.00 – 23.00 TMD Torshälla
Motionsdans Ändrad
tid! Söndagar kl.
16.00 - 19.30 12/6
Claes Lövgrens Välkommen
till en trevlig
danskväll! 8/6 Hans Rytterström OBS! Medtag kaffekorg!
Vad
vill du ha med i Barva-bladet? Kom med idéer och
förslag! Vi vill
gärna ha hjälp med bladet! Känner
du någon, som vill ha ”Barva-bladet”
hemskickat? Barvabygden.se
söker sponsorer för att kunna genomföra
våra olika evenemang!
Medlemmar
i BarvaBygden.se är alla, som bor i eller är
intresserade av Barva
och Barvabygden! |