Välkommen till Barva! |
Ett
informationsblad för
Barva Bygdegemenskap nr 40. Nr 2 år 2012. Barva Framtid har den 1/1 2012 bytt namn till BarvaBygden.se Vi har bara bytt namn och inget annat är ändrat!
Grannsamverkan mot brott
”Ny i naturen” Under augusti och september har Naturskyddsföreningen i Eskilstuna drivit projektet ”Ny i naturen” tillsammans med SFI (Svenska för invandrare). Sju grupper har besökt Fältstationen Rördrommen. Var och en av dem har fått en halv dags undervisning om den svenska naturen inklusive allemansrätten. Projektet har finansierats av Naturskyddsföreningens Riksorganisation och Studiefrämjandet. Deltagarna har fått lära sig litet om ätliga svampar men främst om växter, fåglar, eventuella insekter och naturligtvis allemansrätt. Projektet har varit mycket uppskattat av både deltagande elever och lärarna på SFI. Ett drygt 100-tal personer från ett tiotal länder har besökt oss. Ett par deltagare från Irak konstaterade att växten skelört, som fanns på rundan, är en medicinalväxt.I början av sommaren ordnade Naturskyddsföreningen i Eskilstuna besök av ett tjugotal personer från det Somaliska Ungdomsnätverket i Eskilstuna till Fältstationen Rördrommen. De fick också en ”naturkurs”, dock utan svampinslag.
Fårbete Från mitten av maj till slutet av september har tomten på Fältstationen betats av gutefår, som vi fått låna av Nabbetorps gård i Barva. Gutefåren är en s.k. rödlistad art, vilket betyder att de är hotade av utrotning. Speciellt för gutefåren är att både baggar och tackor har horn. Tack vare fårbetet hoppas vi få en rikare flora på tomten. Ju magrare och gräsfriare mark man har, desto fler växtarter blommar; hos oss kommer främst backsipporna att gynnas. Nästa år Fältstationen kommer att starta nästa säsong traditionsenligt med örnräkning längs Mälaren och Hjälmaren från Stockholm i öster till Tysslingen vid Örebro i väster. Räkningen kommer att ske lördag 1 mars mellan kl. 10 och 12. Observatörer kommer att stå bland annat vid Eksågstornet och Hässelbyholms brygga dit besökare hälsas välkomna. Vi har Öppet Hus alla röda dagar i almanackan från mars t.o.m. oktober mellan kl. 9 och 15. En floravandring kommer att ske i det vårfagra landskapet söndagen 28 april vid den tid då backsipporna brukar blomma. Fältstationen har skolinformatörer, som tar emot främst elever i årskurs 3-5 under andra halvan av maj. Eleverna får då information om fåglar, livet i vattnet och biodling. Söndag 2 juni blir det friluftsgudstjänst kl. 10.00 tillsammans med Kafjärdens församling och Kjula Baptistkyrka. /Sten Ullerstad
Nytt
i Hembygdsmuséet 2012
1967 vägde den
första
"miniräknaren" dryga kilot och klarade av de fyra
räknesätten.
Den mest kända sortens räknemaskin är troligen miniräknaren (räknedosa) som blev vanlig i mitten på 1970-talet.
I Kina
och Japan använder man fortfarande kulramen!
Den som skrivit ovanstående rader är August Bernhard Andersson, Ekelund, född 1877 och död 1961. ”Ekelunds-August” kallad, men själv använde han ofta signaturen ABA om sig själv. Mer om dikter senare. August, som var min morfar, fick som alla bonnungar tidigt börja hjälpa till på gården, som var ett så kallat ”Åbohemman”, det vill säga att gården ägdes av staten, med Åkers Styckebruk som förvaltare och sedan en arrendator, som brukade gården, som gick i arv från far till äldste son. Om man skötte sig! När August var 23 år hände katastrofen! Hans far, som hade alkoholproblem, var ute och cyklade, vurpade och bröt nacken. Så ung blev alltså August ”åbo” och fick ansvar för gården. Denna händelse gjorde starkt intryck på honom och präglade honom starkt, vilket bl.a. innebar att all alkoholförtäring var något, som var av ondo och att nykterhet präglade hans liv och diktande. Mer udda var, att han vägrade att lära sig cykla, men köpte en tandemcykel som han kunde sitta bak på och trampa. August gifte sig med Hulda från Degersten och med tiden blev det sex pojkar och två flickor i familjen. Men en av flickorna dog som tonåring. Arbetet på gården tog mycket av tiden, men första delen av 1900-talet var en tid då olika typer av föreningar, ekonomiska och ideella, kom till. Det är nog lättare att räkna upp de föreningar som August inte var engagerad i. Av ideella föreningar var det speciellt nykterhetsföreningar han lade ned mycket arbete i. IOGT med logen Ärild var en. Blåbandsföreningen en annan, där han var sekreterare, så länge den fanns, d.v.s. nära 50 år. Dess jultidning Norrsken gick han på äldre dar runt i bygderna och sålde. Inom lantbruket bildades olika typer av ek. föreningar, el, brand, tjur, hingst, vägföreningar osv. Nog var August engagerad. Men även politiskt var han engagerad i Barva. Vi kan se det bl.a. i Barvafilmen från 1945-46 där han syns bland kommungubbarna. Som alla som syns i olika sammanhang, fanns olika åsikter om August också. Vissa gillade honom, andra tyckte att han var envis och grinig. Som han förmodligen var ibland. Men det fanns ett genuint intresse för bygden och för människor i allt han gjorde. Jag minns speciellt hur han uppmuntrade människor för det de gjorde. Hur han fick tid över till det, som vi än idag kan glädjas över är en gåta. Diktandet var något av ett livselixir för honom. När någon i bekantskapskretsen fyllde jämna år blev man nog förvånad, om det inte kom ett antal verser från ABA. Den tidens diktande byggde ju på rim (och reson), i motsats till nutidens ihopsättande av ord som sedan kallas dikt. Detta kan ibland betyda lite svårförståeliga rader men det fanns tanke bakom. När han läste tidningar och gick i sitt arbete kom tankar fram som han sedan nedtecknade. De handlar om livet och även döden, om rätt och rättvisa, (som vi kan se i de verser som inledde denna skrivelse). Om situationen i världen och om kärlek och hat. Påfallande många handlar om alkoholens förbannelse. Inte konstigt med hans bakgrund. På 50-talet skrev han för hand ned ganska många av sina dikter i sju exemplar så att alla barnen fick var sitt. Ett barnbarnsbarnbarn har i sommar sammanställt 14 av dikterna i en bok, ”Flyktingens syn”. Den finns hos hembygdsföreningen och hos undertecknad, men kan även köpas över nätet. Den ger en bra sammanfattning av en aktiv Barvabo, som var mest aktiv den första halvan av nittonhundratalet. Jag minns med glädje morfar August som försökte nypa alla barn i näsan eller örat / Rune Johansson, Långsved Ur
”Beskrifning öfver Nyköpings län,
1852” Södermanlands län bildades av länen Gripsholm, Nyköping och Eskilstunahus. Barfva socken, mellan Söderfjärden och Jäders socken i norr, Kjula i vester, Ärla i söder, Länna och Härad i öster, upptager, med en dryg mils längd från norr till söder, och högst 1/2 mils bredd, en areal af 0,443 qv. mil land, 0,021 vatten. Den norra hälften, vid de små Spånga- och Qvarnsjöarne, som utfalla åt Söderfjärden, den sednare genom Härads socken, samt Lappen vid norra gränsen, och till det större vattendrag, som från Nassen vid vestra gränsen går till Öknasjön vid den östra, är en dels jemn, dels berg- eller sandkullig bygd, med några höjder ej utan betydenhet, Såsom Grindhammarsberget (213 f.), men sidländt kring vattendragen, och med mera eller mindre god lera å åkerjorden. Den södra hälften upptages mestadels af skogsmarker, på ett östligt utskott af Kjula-åsen, med rådande sandig jordmån. Jemte åkerbruk idkas skogsbruk, med afsättning mest på Strengnäs, samt fiske m. m. Hemmantalet år 1849 var 20 3/4 förm., hvaraf 4 7/8 skatte, 5/8 krono, 15 1/4 frälse Fastighetsvärdet var 93,532 R:dr. Folkmängden år 1810 var 719, år 1815: 708, år 1840: 803 på 182 hushåll, år 1845: 853, 1850: 860. Landsvägen från Stockholm vester ut går genom socknens nordligaste del mellan Härad och Kjula; åt söder utgår en mindre väg förbi kyrkan, belägen 1 1/2 mil från Strengnäs, och till herrgårdarna. Barua förekommer 1323 och oftare, men 1344 blott såsom annex till Jäder, som det ännu är. Kaplaner nämnas från 1587. Kyrkan är ombygd 1795-96, och har, från samma sekels början, under choret en graf för slägten Springer. Af fornlemningar omtalas grafhögar och en större ättehög på Lindholms egor, äfvensom ruiner af en borg. Intill 1708 har socknen hört till Åkers härad. Gårdar: Lindholm, s. o. mellan Spång- och Qvarnsjöarne, 1/8 mantal frälse säteri med Spångatorp 1/2 m. rå och rör, hvartill kommer qvarn och såg; sjelfva Lindholm är egentligen en del af Söderby, som varit Carl Knutson tillhörigt, derpå Wasafamiljen, sedermera kommit under Bergshammar i Fogdö, hvartill ock Spångatorp genom byte kom 1645; år 1679 afsöndrades egendomen till förmån för fröken C. Sack, gift med lagman friherre H. Fleming, och gården kallas 1686 Herr H. Flemings gamla frälse; den förblef i slägtens händer tills den 1763 genom köp och gåfva kom till grefliga familjen Bonde, sednare genom testamente 1816 till enkefru Fleming född Wrede, och 1838 genom köp till dess måg brukspatron v. Celsing, som ännu är egare. Antalet af underlydande mantal var 1763 blott 6 1/2, men ökades småningom, sednast af nuvarande ägaren genom inköp af Prostökna (se nedf.). Likaledes är egendomen i sednaste tider betydligt förbättrad genom nyodlingar. Åbyggnaden är af sten, uppförd 1794, omgifves af trädgård och park, samt innehåller en ej obetydlig boksamling. Från 1846 finnes här ett stamholländeri. Prostökna, s. vid Öknasjön, 1 m. frälse säteri, har under medeltiden, från 1320-talet, tillhört domprosten i Strengnäs, men i nyare tider, åtminstone från 1600-talet, lydt under Bergshammar; har nu samme egare som Lindholm. Underlydande under båda äro 7 5/8 m. rå och rör, 4 1/8 frälse, 3 skatte, med besittningsrätt å ¼ krono; häraf ligga inom socknen i allt 13 3/4 m., i Kjula 1 1/4 m.; sammanräknade fastighetsvärdet är ungefär 73,000 R:dr. Bland dessa hemman äro Söderby 3 m. rå och rör, och Säby 2 1/8 skatte, hvilka äfven, åtminstone delvis, förekomma under 1300-talet såsom tillhöriga domprosten i Strengnäs. Af Söderby har 1 mantal varit säteri omkring 1660, men säterifriheten synes ha blifvit öfverflyttad på Lindholm. Af Säby köptes 3/4 m. till skatte 1704 af Springer. Barksäter, 1/4 m. krono, kaplansbol från 1760-talet, betalar ränta till Åkers bruk, som här för öfrigt, eger 1 1/3 m. skatte och några lägenheter. Under Bergshammar lydde här år 1851 ännu 1 7/8 mantal. 1871-75 ”Barfva sockenbibliotek är högst obetydligt och ingifver icke förväntan om någon tillväxt”. 15 sept. 1937 fanns i Barva 255 hästar, 21 tjurar, 697 kor, 365 ungnöt och kalvar, 21 får, 534 svin, 15 kaniner, 2869 fjäderfä och 35 bisamhällen och 738 innevånare.
Man
kan leda en
häst till vattenhon, men kan inte tvinga den att
dricka.
Ny tidtabell från 9 dec. 2012. Busstider: Trafikupplysningen 0771-22 40 00 http://www.lanstrafiken.se/Sormland/ Den bästa människan är den, som gläder sig, när det går bra för andra. Föreningen BarvaBygdens mobila scen för utomhusbruk för större arrangemang, artistframträdande, prisutdelningar, dansorkestrar etc. Uthyres inom Eskilstuna-Strängnäsområdet. 1.500 kr exkl. transport. Bokning: Gustaf Celsing 073-3614 222 Magnus Kaneby 076-7770 221 Barva Kyrkliga syförening har slutat sin verksamhet! Syföreningen startade i början på 1890-talet och var en av Barvas äldsta föreningar.
Annons
från 1943 Barva Hembygdsförenings årsmöte 3 mars 2013 kl. 16.00 i Bygdegården, föreningslokalen! Leif Jacobsson sjunger och berättar! Välkommen! Bli medlem du också, endast 100 kr/år! Till årets Barvabo valdes Gustaf Celsing! Till årets Barvaslogan valdes ”Barva i skogen bättre än krogen” inlämnad av Josefin Thörnblom!
Vad vill du ha med i Barva-bladet? Kom med idéer och förslag! Vi vill gärna ha hjälp med bladet! Känner du någon som vill ha ”Barva-bladet” hemskickat? Sätt in 60 kr på pg 77 31 43 - 3 (K. Ivarsson) och de fyra kommande numren av ”Barva-bladet” kommer med posten. (2 nr/år.) Glöm ej namn och adress! BarvaBygden erbjuder Barvavapnet, som dekaler och flaggor i olika storlekar och priser. 10 kr – 650 kr, kontakta Gustaf Celsing.
Info och bokning av bord Gun-Britt Svensson 016-93115 och loppis Bertil Zentio 016-920 07 Arrangör:
BarvaBygden med Barvas föreningar i samverkan! Medlemmar i BarvaBygden.se är alla, som bor i eller är intresserade av Barva och Barvabygden! |
Uppdaterat
den 22 nov 2012, webbmaster: Anne
Ivarsson, http://www.barvabygden.se/bb-40.htm
Tillbaka till Barva-sidan |