|
|||
|
Skog sopades bort - Fruktansvärt oväder - Vägen blockerades - ljuset slocknade. En våldsam tromb härjade på måndagseftermiddagen i Barva, där den löpte i en tre kilometer lång zick-zacklinje genom socknen och på sin väg rev ner elektriska ledningar, kastade stora träd hundratals meter över gärdena och åstadkom stor förödelse i skogen. Luften var under en kvart fylld av ett öronbedövande dån. "Vi trodde det var Yttersta domen", säger Barvabor. Som genom ett under kom ingen människa till skada trots att tromben på ställen rusade endast några meter från bostadshus och slungade tegelpannor från hustaken. Ännu på middagen var såväl elledningar som telefonledningar obrukbara. Under natten var en stor del av socknen avstängd från trafik på grund av att Holmstugeallén var blockerad av fallna trädbjässar. "Jag har aldrig varit rädd förr, men nu var jag det. Jag trodde det var min sista stund", berättar ett ögonvittne. "Det lät som hundra stridsvagnar var på väg genom skogen, och i luften seglade trädkronor och grenar under ett öronbedövande tjutande från tromben". Många sökte förskräckta skydd inomhus och andra sprang besinningslöst för att komma ur ovädersområdet. Ovädret började strax före klockan fyra med hagelskurar och dova åskknallar. Plötsligt drogs ett stort svart moln, som låg ungefär över Stensäter några kilometer söder om Barva kyrka, samman till en strutformig sky över en skogsbacke, berättar Karl Gustaf Westberg som var sysselsatt med plöjning något hundratal meter från backen. Ett starkt vinddrag "sögs" mot molnstruten och jag trodde jag skulle lyftas från marken, säger hr Westberg. Hästarna skyggade förskräckta, men jag lyckades lugna dem. I nästa ögonblick började molnmassorna över skogen att virvla runt, samtidigt som de förändrade färg från grön till nästan kolsvart. Och så började "molnsnurran" sin väg över gärdena under ett öronbedövande tjutande och dånande. En stor ek endast några meter från uthusen på Stensäter blev första offret och föll brakande över hönsgården, vars stängsel helt revs ned. På boningshuset på gården slets alla tegelpannor från "nocken" och spreds över trädgården, där hönsburar och kaninburar kastades om varandra, takrännan slets bort från ett annat hus på gården, källartaket blev en enda hoprafsad hög av tegelpannor, elektriska ledningar revs bort av en stor trädgren vid husgaveln och några större plåtrör, som låg staplade bakom gården, seglade i väg hundratalet meter bort mot skogskanten. "Det hela gick så fort, så innan jag hann fram till köksfönstret, hade redan träden störtat omkull och borta i skogen stod stammarna som sprättbågar, medan luften var fylld av grenar och mossflagor, berättar fru Anna Karlsson på Stensäter. Det dånade och tjöt, så jag hörde inte hur träden knäcktes, fast det var inpå fönstret. Vi visste inte vad som hänt men efteråt var vi tacksamma både min man och jag, att vi hade huset och livet i behåll." Att ingen människa och inga husdjur på gården kom till skada var rena turen. En snickare på gården befann sig i vedboden, vars tak till stor del slets bort, och "trodde att huset skulle ramla över mig". En av de stora ekarna, som fälldes av den första vindstöten, hamnade endast någon meter från svinstian. Från Stensäter fortsatte tromben, som nu antagit formen av en cirka 50 meter hög, kolsvart molnpelare, över fälten norr om gården, där den bröt sig en bred gata genom en skogsdunge tillhörig Öster-Rekarne häradsallmänning. Väldiga granar med upp till en halv meters diameter vräktes omkull och luften var mörk av mossflagor, trädtoppar och losslitna grenar. En av de största och äldsta granarna slets upp med roten. Från Stensäter fortsatte tromben över gärdena mot Staväng, där den synes ha nått sin styrka. En höjd strax väster om Stavängs gård "krattades" fullständigt, mossan slets av stenarna och stora träd bröts som stickor och slungades hundratal meter bort. "Det dånade som av flygmaskiner i luften, då de väldiga trädgrenarna seglade bort över åkern", berättar fru Lisa Pettersson och hennes moder, Selma Gustafsson, på Staväng. Luften var svart av jord, spånor och stickor och en väldig blixt snurrade som en fyrverkeripjäs över förödelsen. Vi trodde Yttersta domen var inne." Den forna skogsdungen väster om gården företer i dag en bedrövlig anblick. Marken är översållad av trädgrenar och fallna trädstammar. En del ligger nakna avklädda både bark, kvistar och grenar av det våldsamma luftdraget. Stora tallar kastades hundratals meter bort och hamnade med toppen mot marken och grävdes djupt ner i myllan. Skymning över hela trakten. "Jag trodde det var skogsbrand", säger ingenjör Axel Holmgren i Skogstorp, Barva, som var en av de första som kom till platsen för förödelsen. Han var ute på biltur och var nära att hamna mitt i tromben. Det dånade och brakade, berättar han. Himlen var mörk och hela trakten låg som i skymning, fast det var mitt på eftermiddagen. Det verkade som om det var frågan om flera tromber, en kraftigare, som kryssade fram och tillbaka, och flera smärre, som rörde upp damm och jord men annars inte åstadkom någon skada. Tromben verkade som en diabolo, som höjde och sänkte sig över marken. Påfallande var hur fort det hela avstannade. Efter det våldsamma dånet sänkte sig en intensiv tystnad över trakten. Den verkade nästan ännu hemskare än ovädret. Tromben rusade fram i en väldig zick-zacklinje, berättar ett annat ögonvittne, Karl Larsson i Brokärr, som stod ute på gården, då han plötsligt såg trombmolnet stiga upp över skogskanten. Då dånet började och luften mörknade, satte jag mig i säkerhet bakom en husvägg - jag tyckte det var säkrast så. Ett mjölkbord här nere på vägen revs upp och kastades i spillror ut över ett gärde. Träden stod som sprättbågar i skogen. Alléträd blockerade vägen. Vägen mot Eskilstuna Strängnäs blockerades helt i den s. k. Holmstuguallén, där en hel rad av de gamla alléträden störtade omkull eller blev illa åtgångna. Först vid niotiden på kvällen kunde en bil från Vägstyrelsen komma dit och röja upp provisoriskt, men då man saknade tillräcklig verktygsutrustning måste man efter en stund återvända, och allén blev inte trafikabel förrän sent på kvällen. Det blir att hugga ned alla skadade träd, berättade skogvaktare John Svensson. Största delen av den skog som skadads tillhör Lindholms fideikommiss. Den övriga tillhör Bergshammar och östra Rekarne häradsallmänning. Hur stora skadorna på skogen är kan ännu inte överblickas. Till de värst åtgångna områdena hör den förut så vackra skogskullen vid allén, som nu erbjuder en anblick av stor förödelse. Påfallande var att trombens aktionsområde var starkt begränsat, och endast några hundra meter från centrum av den framrusande "orkanen" var det så gott som vindstilla. Från Fröberga gård*) några hundra meter från den värsta förödelseplatsen vid Staväng kunde man sålunda i lugn och ro studera trombens dans över fälten. Flera personer som såg tromben närma sig flydde för att söka undkomma. Det förefaller nästan mirakulöst att ingen människa kom i vägen för det våldsamt framrusande ovädret. Telefonlinjen mellan Barva och Prostökna bröts och har ännu på middagen inte hunnit repareras. I Barva blev fem telefoner avskurna från förbindelse med den egna växelstationen. Denna ligger omkring två kilometer från trombområdet, men även där hördes tromben som ett fruktansvärt dån. Tromben förefaller att mycket snabbt ha avtagit i kraft och fortsatte från Holmstugebacken mellan Biartorp och Baggvreten, förbi Sörby och mellan Otteby och Ringmuren för att försvinna ut över Söderfjärden. Urklippet inlämnat av A. Bodén (dotter till Wästbergs, Stensäter) till sommarens utställningen i Barva skola. |
