Barva Föreläsningsanstalt

På hösten 1922 tog några folkbildningsintresserade personer i Barva kontakt med Sörmlands föreläsningsförbund. Föreståndaren J. A. Karlsson, Enstaberga höll en startföreläsning 19/1 1923 i Prostökna skola över ämnet "Södermanland" - en historisk-geografisk skildring.

Ett 60-tal personer kom och man beslöt att bilda Barva föreläsningsanstalt efter föreläsningen. Man hade 34 medlemmar från början.

Man antog stadgar, föreningen konstituerades och man anmälde sitt medlemskap i Sörmlands föreläsningsförbund. Karl Axelsson utsågs som ombud.

Suppleanter: Fru Elisabet Nilsson, Prostökna, fröken Maria Johansson, Tobo samt lantbrukaren August Runström, Holmen.

Revisorer: Lantbrukaren Th. Nilsson, Prostökna och K. J. Zettergren, Väla med lantbrukaren Ivar Karlsson, Välsjöudde som ersättare.

Föreläsningarna kungjordes från predikstolen och man annonserade ej, men ett stort antal affischer beställdes och "flygblad" hemsändes med skolbarnen.

Man alternerade mellan Prostökna skola och Kyrkskolan. Under andra året tillkom Hagaborg.

Årsavgiften var 3 kronor men efter första årsmötet (23/6 1923) sänktes den till 2 kronor. 1925 kostade ett terminskort för skolbarn 50 öre (motsvarar idag 10 kronor). 1934 fanns familjekort för 3 kronor.

Man anhöll hos kommunalstämman i Barva om ett bidrag på 100 kronor för verksamhetsåret 1923-24. Stämman prutade ner det till 25 kronor.

Barva föreläsningsanstalt var den första föreläsningsföreningen i norra Sörmland och begreppet var relativt okänt!

Styrelsen återkom till kommunalstämman i oktober och begärde 100 kronor igen och fick dem!

Några år senare uttryckte kommunalstämman sin glädje över att Barva föreläsningsanstalt kommit till stånd.

En röst vid stämman: "Aldrig mer ska jag tala emot anslag till föreläsningar!"

För att förbättra kassan anordnades en sommarfest.

16-17 juni 1923 hölls den första sommarfesten på åsen vid Barva kyrka.

Ur programmet: Musik av bygdespelmän - sång av Barva sångkör - peka rätt - amerikanskt lotteri - gissningstävling - fiskdamm - skjutbana - boll och ringkastning - kafé - folklekar. Festen gav ett netto på 487 kronor och 41 öre. (I dagen penningvärde ca 8-9000 kr). Nu var anstaltens ekonomi tryggad för den närmsta tiden.

Styrelsen ansåg emellertid inte att det var lämpligt att föreläsningsanstalten skulle syssla med basarer o dyl. Man fattade beslut om att bilda Barva hembygdsförening och överlät åt den nya hembygdsföre-ningen att ombesörja folk- och ungdomsfester till föreläsningsanstaltens fromma.

Barva föreläsningsanstalt blev intimt knuten till Barva hembygdsförening, som beslutade att dess viktigaste uppgift var att stödja föreläsningsverksamheten.

Av behållningen från festen den 16-17 juni överlämnades omgående 487 kronor till föreläsningsanstalten. Under följande år avsattes 3-400 kr (i dagens penningvärde ca 6-8000 kr) till föreläsningsanstalten.

För verksamheten erhölls också statsbidrag.

Föreningens goda ekonomi gjorde att man kunde ha mycket goda föreläsare med hög kvalité på föredragen.

Redan första terminen, under våren 1923 hölls 6 föreläsningar och 2 aftonunderhållningar.

Redaktör Iwar Nilsson hade även två aftonunderhållningar.

Föreläsningarna fångade upp Barvabornas intresse för att lära sig om världen och att förkovra sig. Förslag från åhörarna utvecklades och blev till föredrag i etiska ämnen, barnuppfostran, litteratur, samhällslära, naturvetenskap och hälsolära m.m.

Anmärkningsvärt var att åhörarna mest utgjordes av ungdom och i synnerhet pojkar under 20 år.

Under de första 25 åren hade man 383 föreläsningar med 32 232 åhörare.

I förhållandet till invånarantalet, 1925 fanns 899 invånare och 1948 fanns 552 invånare i Barva, var besöksfrekvensen stor!

I medeltal per föreläsning var det ca 100-talet åhörare. Undantag var en föreläsning 1930, som drog bara 17 åhörare. Flest åhörare drog komminister Sune Wimans: "Konstantinopel" med 275 åhörare och "Lourdes, underverkens stad" också det med 275 åhörare.

På grund av avstånden i Barva insattes buss till föreläsningarna. 1931 kostade Barva handelsbod-Hagaborg/Prostökna skola 0,35 kronor t.o.r (motsvarar nu 7-8 kronor). Bussarna slutade gå under kriget.

Under den andra 5-årsperioden anordnades kurser med flera föreläsningar i samma ämne. T.ex. Jordbruk, hälsolära med medicinska ämnen, barnavård med sexuell hygien och en 6 dagars kurs med 9 föreläsningar och 7 timmars praktiska övningar i kommunalkunskap.

2/1-1/2 1941 hölls en folkhögskolekurs kr i Prostökna skola till vilken föreläsningsanstalten anslog 15 kronor. Kostnaden per deltagare var 3 kronor (ca 57 kr nu). Ämnesområdena var: I vår tid kämpande åskådningar; Samhälleliga förmåner och skyldigheter; Andliga och kulturella värden samt Lantbruks-bokföring.

År 1928 erhölls stadsbidrag för inköp av en filmapparat för visning av normalfilm (vanlig biograffilm). Man använde filmen som komplement vid föreläsningar om skönlitterära verk som Selma Lagerlöfs Dunungen, Ingmarssönerna m.fl. och naturskildringar t.ex. Utterströms "I slagbjörnens spår". Men även rena underhållningsfilmer visades.

1947-48 var Axel Eriksson ordförande och K. G. Karlsson vice ordf.

30/6 1953 avgick Karl Axelsson med pension och flyttade till Eskilstuna och ny föreståndare komminister Alf Johansson utsågs men tillträdde aldrig utan t. f komminister Rolf Arvidsson tillträdde som föreståndare.

1954 beslöts att föreläsningarna skulle börja klockan 19.30, precis, istället för som tidigare 20.15.

1954 -55 hade intresset för föreläsningarna sjunkit och man fick inget statsbidrag. Man funderade på att lägga ned verksamheten. Filmapparaten uthyres och placerades i bygdegården.

1955 låg verksamheten nere.

Vid sammanträde 5/11 1957 diskuterar man föreningens framtid och Holger Svensson tillträder som föreståndare och kassör efter Rolf Arvidsson.

2/10 1958 bytte namnet Barva föreläsningsanstalt till Barva föreläsningsförening och man lade förslag på 3 föreläsningar.

Föreläsningsverksamheten återupptogs vårterminen 1958 men nu i föreläsningsförbundets regi.

4/12 1958 väljs Gunnar Björkänge, Kyng, till föreståndare, Georg Lindblom till ordförande, Ivan Lundbäck, Grindhammar, kassör, och Alice Malmkvist sekreterare samt Tage Thelin, Erikslund.

Suppleanter: Linnéa Lindblom, Agne Eriksson, Nyby och Arne Gustavsson, Väla.

Revisorer: Kamrer Ernst Sjölander, Prostökna och vaktmästare Folke Zettergren, Barva bygdegård. Suppleant: Fru Karin Verner, Orresta.

På Rekarne Sparbank innestår 317,48 kronor plus ränta.

9/4 1959 beslutande styrelsen att föreslå de tre organisationerna JUF, SLU och IOGT att kollektivt ansluta sina medlemmar mot en avgift av 50 öre/medlem. Mot uppvisande av medlemskort skulle det kosta 50 öre i stället för 1,50 kr i inträde till föreläsningarna. Terminskortet kostade 4 kronor för vuxna och 0,75 kronor för barn.

För att stimulera intresset åtog sig hembygdsföreningen, Kyrkliga syföreningen, JUF och RLF att stödja var sin föreläsning.

Resp. Magnus Collmar: Präster och kyrkoliv i Barva under Vasatiden. Fru Helander: Svart och vitt i Sydafrika. Bengt Albom: De största idrottstjärnorna. Einar Rimerfors: Bland östflyktingar i dagens Berlin.

Höstterminen 1959 hölls föreläsningar av bl.a. Gunde Johansson och Sune Wiman.

Det sista protokollet är daterat till den 21/10 1959. Styrelsen med suppl och revisorer omvaldes. Ny revisorsuppl Einar Pettersson, Staväng. Sista kassanoteringen sker 29/12 1960.

Någon upplösning av föreläsningsföreningen eller avslut av ekonomin finns inte.

Om man så vill, kan man säga att verksamheten är vilande och att behållningen är 351,11 kronor.

Barva hembygdsförening: Eivor Nilsson och Anne Ivarsson

Källa: Eskilstuna stadsarkiv: Barva föreläsningsförenings protokoll, kassabok och klippbok.

Uppdaterat den 10 okt. 2008, webbmaster: Anne Ivarsson

http://www.barvabygden.se/bfa.htm