Efter storsamlingen i höstas har styrelse och arbetsgrupper arbetat vidare. Jag är imponerad av de olika gruppernas arbete.

Ytterligare ett par grupper har startat. En grupp, som arbetar för att ordna aktiviteter för ungdomarna, utöver vad föreningarna gör. Och en turistgrupp som har många idéer om framtida aktiviteter.

Styrelsen har gått in aktivt i arbetet för att få igång byggande. Vi försöker genom kontakter på alla nivåer visa beslutsfattare och andra att det inte är utopier utan verklighet.

Ett antal politiker har besökt oss och vi fick tillfälle att informera dem om våra tankar. Jag tror, att jag vågar säga att de "köpt" våra idéer och att de stöder oss.

En ansökan om detaljplan över Skäggesta-Anderslunda - området är inlämnad till kommunen. Vi ska också omgående ta initiativ till bebyggelse för det mindre hushållet. Vi tror på detta.

Vi gick för något år sedan med i Eskilstuna Marknadsförings AB, vilket visat sig vara mycket väl satsade pengar.

Jag förmodar, att de flesta har sett, att vi fick hela mittuppslaget i tidningen "Möt Eskilstuna". Plus att Tommy Persson fick en sida. Tidningen trycktes i 200 000 ex. Alla hushåll i Eskilstuna har fått den samt alla DN-prenumeranter i Stockholm. Dessutom 3000 företag i Stockholm. Marknadsföringsbolaget har också haft en veckolång kampanj på Stockholms Central. Där fanns vi med i fyra dagar.

Vi hade tryckt upp en broschyr om vad Barva kan erbjuda. Även skolan har gjort en broschyr. Så hade vi visitkort och material om Ridleden. Tommy Persson hade gjort en förnämlig skiss över området runt kyrkan - skolan, med beteckningen Barva Kyrkby. Skylten stod i montern och vi mötte många intresserade människor. Marknadsförarna var mycket nöjda med vårt deltagande.

Kulmen på denna aktivitet var den inplanerade "Vårmarknaden". Den dagen hade kommunen bjudit in de intresserade stockholmarna till Eskilstuna, med besök i Parken mm. Vid Sundbyholm klev jag på bussen och guidade dem förbi Jäders kyrka, Strands gård, Fågelstationen Rördrommen, Örsundsbadet och upp till skolan. Där bjöds de på fika, möjlighet att handla på marknaden, samt bese skolan och förskolan. Barnen fick också rida. Som avslutning besågs området bortom Skäggesta. När jag klev av bussen sade en pojke: - "Här ska jag gå i skola".

Ridleden efterfrågas av många. Den kan hjälpa till att sätta Barva på kartan!

Den 15/5 hade vi årsmöte i Barva Framtid. Tack för förnyat förtroende som ordförande. Styrelsen vill att ni kommer med de idéer som ni har.

Avfarten är fortfarande ett problem, men vi arbetar vidare.

Jag vill önska er alla en skön sommar med möjlighet att koppla av, men samtidigt be er, att ta varje tillfälle att 'lobba' för bygden.

I nästa nummer återkommer jag och berätta mer om vad som är aktuellt.

/Rune Johansson

Trollpackan i bygden – eller Oscarsson fixar allt

På hösten 1999 stod vi några mammor med våra barn och väntade på att dramapedagogen Ulrica Tinglöv skulle komma till Bygdegården i Barva. Vi planerade ha teaterlek med barnen. Jag är säker på att ingen av oss mammor hade en tanke på att medverka i en teater.

Vi sågs med barnen varje söndag under hösten och helt plötsligt befann vi oss inte längre som publik – utan vi var med barnen på scenen! Vi hade jättetrevligt tillsammans och vi vuxna ville gärna tro att även barnen uppskattade vår medverkan.

Allt efter som började det växa fram ett drama – och jag törs nog påstå att det i allra högsta grad handlade om oss människor i Barva.

Efter juluppehållet tycke vi, att pjäsen behövde några rejäla karlar. Så söndagen därpå infann sig 3 st, som vi snabbt förvandlade till 3 st "damer", men ingen av dom verkade lida av det…. Tack och lov hade vi Kalle redan med från början!

Jag tror, att vi alla längtade till söndagarna, för vi hade så kul och skrattade så tårarna rann. Då föddes iden, att spela en pjäs om Trollpackan och Oscarsson för bygden. Vi sålde snabbt slut på biljetterna, redan innan vi hann annonsera.

I slutet på februari spelade vi upp pjäsen och vi hoppas, att alla hade lika trevligt som vi!

Vi kommer nu att fortsätta med en ny uppsättning till hösten. Vill ni, så kommer vi att ordna en ny teaterföreställning.

/Hälsningar från "Trollpackan"

Rapport från Valborg 30/4 2000

Barva Hembygdsförening firade traditionellt Valborg vid Bygdegården, med ett sjuttiotal Barvabor närvarande. Programmet bestod av tipspromenad, som Gun Blomberg hade satt ihop. Vidare sålde vi ett antal lotterier med choklad och kaffe som vinster.

Vi hade grillkorv att grilla för dem som önskade. Alla hade kaffekorgar med sig. Framåt niotiden drog vi oss ner till en äng vid Barksäter där vi tände brasan. Vi sjöng de vanliga vårsångerna, alla var duktiga och sjöng med. Kvällen avslutades med ett fint fyrverkeri.

Från Hembygdsföreningens riktar vi ett hjärtligt tack till alla som var där.

/Noomi

Rapport från rödfärgskokningen

Lördagen den 6/5 samlades vi ett tjugotal Barvabor vid Bygdegården för att under målarmästare Bertil Zentios ledning göra rödfärg. Avsikten var att göra vår egen färg till muséet.

Vi började med att hälla 50 liter vatten i 2 st bykgrytor. Först skulle vattnet koka ordentligt. Bertil vispade i rågmjöl, därefter skulle järnvitriol, färgpigment, såpa och linolja tillsättas i vattnet. Allt skulle sedan koka ett par, tre timmar innan färgen var färdig. Den fick förstås kallna innan man kunde måla med den.

Vi hann också med att städa utanför muséet.

Alla hjälptes åt, vilket vi tackar för. /Noomi

Leden tillkom på tillskyndan från Rördrommen för ett par år sedan. Vi hade talat med Sten Ullerstad och bett om någon, som kunde inleda promenaden med information. Vilket vi också fick. Vi uppmärksammades på att ett flertal olika biotoper avlöser varandra under ledens gång med olika arter av träd, buskar och örter, vilket i sin tur ger möjlighet till ett rikt fågelliv såväl på torra land som i vassarna. Solen strålade, fåglarna sjöng och växtligheten spred alla vårens härliga dofter och vi sökte oss till en underbar lövsal för kafferast, innan vi begav oss mot spången till holmen. Strax innan vi kom fram kunde vi bl. a känna litet på gulsipporna, som växte på sluttningen mot stigen. - Men inte plocka! - De liksom backsipporna, som växer i närheten av Örsundsbadet är fridlysta. Väl ute på holmen stegade Rolf Pettersson, som i barndomen bodde i Stenhuset, raskt ut i strandkanten för att känna på vattnet vid sitt gamla badställe, dit han och kompisarna sökt sig i 'mitten av förra seklet'!

En promenad på Fagerviksleden kan rekommenderas. Själv kan jag tänka mig ett 'klippkort'./Eivor

Strand

Kort historik om Strand från dåtid till nutid, framtagna av min far Olle Söderberg och förmedlad av undertecknad.

År 1250, förlänte Erik den läspe och haltes gemål, änkan Katarina, Strand till Herr Rörviks barn. På 1380-talet ägde Bo Jonson Grip gården.

1401 sålde Ingeborg Nilsdotter, Strand till Engelke van der Horst.

1402 köpte unionsdrottning Margareta, även kallad kung Byxlös, Strand samt Fiholm. Drottningen eller Kungen, vilket man vill, skänkte Strand till Eskilstuna Johanniterkloster.

Vid reformationen drogs gårdarna in till kronan. Efter reformationen disponerades Strand av Hertig Karl. 1575 gav han kammarsvennen Simon Eriksson och hans bröstarvingar gården i förläning. En dotter till Eriksson gifte sig senare med Rickard Wudd, borgmästare i Torshälla. Sonen Paul Wudd ärvde Strand 1646. Hans hustru i andra äktenskapet, Margareta född Wijnblad, ärvde gården 1691. Hon dog 1742, 94 år gammal.

Senare kom gården i Didrik Duvalls ägo. Han ägde även Kalkuddens tegelbruk i Mariefred. Under den här tiden stämplades allt tegel från bruket, DDK, Didrik Duvall Kalkudden. Som en liten kuriositet kan nämnas att tegel från tiden 1750-1760, än idag ligger på Strands äldsta byggnad, gamla magasinet, till vänster i allén upp mot huvudbyggnaden. Teglet är mycket vackert i form av plattor liknande skiffer.

1813 sålde, dåvarande ägaren, Nils Bonde Strand till Nils-Ulric Reuter.

På 1850-talet såldes Strand till Julius Hoomeijer, som sålde till en löjtnant Svinhufvud, vilken överlät gården på Patron Axel Altberg. På flygelbyggnaden vid Strand sitter än idag en vindflöjel märkt AA.

1877 köpte hemmansägare Karl Larson i Kohlsta Strand, Idö samt Husby 3:2 för 120.000 kr.

1896 delades Strand och Idö mellan två systrar.

1932 köpte Gottfrid Lundström Strand och sålde vidare till Astrid och Olle Söderberg 1948.

Olle Söderberg var mycket intresserad av byggnader och såg som en livsuppgift att renovera bostadsbeståndet på Strand. Strand har därför idag liggtimrat magasin från 1600-talet, helrenoverad flygel från 1700-talet, huvudbyggnad från 1800-talet samt äldre verkstad omgjord till bostad och dessutom ett hönshus omgjort till bostad.

Jordbruket vid Strand genomgår en förändring i tiden. Växelbruk har haft sin tid i historien. Med 1900-talet bakom oss och 2000-talet framför är det dags att växla om, vi anser tiden vara mogen för nya bollar i tillvaron, golfbollar, närmare bestämt.

Strand bygger en Pay and Play golfbana, vilket betyder att alla är välkomna att prova golf här, både Annika Sörenstam och Rune Johanson.

På några års sikt räknar vi med att ha ett enkelt kafé, en enkel shop, kanske övernattningsstugor, paddling, fiske och jakt. Vi räknar även med att denna förändring av verksamheten skall generera några fler arbetstillfällen på gården.

Som en sista förhoppning önskar vi, med ortsbornas engagemang i Barva skola, Barva Framtid, Barva bostadsprojekt, Strand golfbana samt fältstationen Rördrommen m. m. att kommunen begär en avfart till Barva av vägverket.

Vid pennan Clas Söderberg.

Om post och dagstidning då och nu

Längre tillbaka än till 30-talet sträcker sig inte mitt minne av förklarliga skäl.

Då jag under mina 10 - 12 första levnadsår bodde i Ärla inte långt från Barvagränsen fick vi posten och "Kuriren" hem i lådan, som hos oss satt på en stor asp intill vägen alldeles utanför stugan.

Brevbärare var, allmänt kallad "Posten Daniel" - jag tror han hette Andersson i efternamn- som körde en motorcykel med sidovagn. Sidovagnen var konstruerad som en stor låda där post och tidningar förvarades. "Posten Daniel" var snäll och barnkär och om man gått till granngården innan, fick man sitta på lådan och åka med hem. Det var nog lika roligt för båda.

Var det in- och utbetalningar eller dylikt sköttes det på sidovagnslådan eller inne i stugan. Vädret och tiden styrde detta. En gul låda fanns vid nästa granngård och den hade samma funktion som gula lådorna har i dag.

"Posten Daniels" rutt berörde till viss del en sträcka i Barva och även en del av Kjula. Att passa tiden var inte Daniel så noga med. Det kunde bli lång väntan i synnerhet för dem som inte bodde intill vägen och som inte såg när han kom.

Vid Barva handel fanns mellan 1886 till 1956 en mindre poststation med bl.a. egen stämpel, (uppgiften hämtad från postmuseets bibliotek i Stockholm). De närmast boende fick posten där men f.ö. hade många gårdar postväska uthängd vid vägen. En lämnades och en hämtades. Bilen som skötte detta utgick från Eskilstuna och fortsatte vidare till Sågstugans diversehandel mitt i socknen och till Hagaborg där den vände. Postiljon under många år var en man som hette Lindberg sedermera busschafför på linjen Eskilstuna - Gubbklinten.

Dagstidningen kom senare på dagen med bussen från Eskilstuna. Affärsinnehavaren skötte sorteringen av post och tidningar. Vid Sågstugan fanns en hel vägg med fack där allt lades in. Både vid Sågstugan och Hagaborg fick man hjälp med in och utbetalningar o.s.v.

För att man inte skulle behöva åka från alla hushåll varje dag och hämta post och tidningar hade man s.k. posttur. På vissa håll hade man en vecka i taget och på andra bara en dag. På en gård fanns en envis bonde som levde efter mottot, "en bra karl klarar sig själv" och hämtade därför sin post själv varje dag.

Någon gång på 60-talet kom dagstidningarna ut som morgontidning och sedan dess får vi den i våra lådor med färska nyheter till morgonkaffet. Ungefär samtidigt började lantbrevbärarlinjerna och därmed slopades de interna postturerna.

Den första postiljonen här hette Backius och har sedan följts av några till. Den som senast kört under lång tid har varit allas vår "Janne", som nu avbytts av Egon. Hoppas vi får behålla honom länge.

Tänk vad bra vi har, bara att fästa den blå brickan på lådan, så kör bilen in på gården och vi får postärenden utförda. Den servicen måste vi värna om, så att vi får behålla den.

"Nunne"