Ingen kan allt, men alla kan något!

Med fler boende, som betyder mer barn i skolan, förhoppningsvis fler aktiva medlemmar i föreningarna, med att skapa arbetstillfällen, med att kunna visa den kultur som finns i bygden osv.

Tillsammans med arbetsgrupperna arbetar styrelsen för att få tillstånd för bostadsbyggande, för att få av och påfart, ridled, aktiviteter genom hantverksgruppen. Vi vill stötta kulturgruppen och andra bra initiativ. Alltså ska föreningen vara en sammanhållande länk för att få en bra utveckling av bygden. Och bygden i det fallet är inte helt knuten till sockengränsen.

Vad sägs om att ni i sommar kan rida på 5 mil stakad led i Barva. Med övernattningsmöjligheter. Ni som har bekanta som tycker om att rida, tipsa dom att här finns möjligheter.

Eller julmarknad i kyrkstallarna. Det rör sig verkligen i bygden.

Det som är viktigt att få ett snabbt svar på är om vi får bygglov och var vi får det lovet.

Finns chansen att bygga är det ett argument för att vi måste få av-påfart. Samtidigt är av och på fart ett argument för att det är lämpligt att bygga och bosätta sig i Barva.

Och vem tror att bilister som stannar på den rastplats som kommer att byggas vid E 20 i Barva och som ser den presentation av Barva som vi måste ha, att om man vill se mera, man åker till Härad och sedan gamla vägen tillbaka. Avfarten måste till.

Vi kommer att ha årsmöte den 18 maj i Barvagården. Då skall en ordinarie styrelse väljas.

Och alla ni som bor i bygden har möjlighet att föreslå namn till styrelsen. Som enskild person eller som förening. Meddela styrelsen om ni har förslag. Och så är du välkommen till årsmötet. Har du idéer om vad vi ska göra, eller frågor. Hör av dej. Vi lyssnar!

BARVA BLIR VAD VI GÖR DET TILL!

Våren är på väg i naturen och jag tror att det våras också för vår bygd.

Därför vårhälsningar från Rune

INTERIMSTYRELSEN FÖR BARVA FRAMTID, IDEELL FÖRENING BILDAD 980902

Rapporter från föreningarna

Barva idrottsförening

Hej alla Barvabor!

Barva idrottsförening bedriver verksamhet vid Pilängen och i Barvagården. Nu när våren och sommaren närmar sig har vi all verksamhet på Pilängen. Vi har för närvarande 225 medlemmar och vill gärna bli fler.

A-laget spelar i division 6 och måste komma bland de fyra första lagen för att få fortsätta i den serien. Detta beroende på att fotbollsförbundet år 2000 ändrar serieindelningen för vår sörmländska fotboll. Inför säsongen har vi fått fem nyförvärv: José Persson kommer tillbaka från Jäder, bröderna Stefan och Jimmy Larsson från Hällby, Esa Rosenström från Verdandi och Tom Pettersson från GUIF.

Vi skall försöka komma igång med knattefotboll. Vi har haft fotbollskola de senaste åren och hoppas nu kunna spela i femmannafotboll där inga serietabeller redovisas utan matcherna spelas som utbildning och för att barnen skall få komma tillsammans och idrotta. Både tjejer och killar är mycket välkomna.

En informationstavla, skänkt av Torshälla golfklubb, kommer att sättas upp vid Pilängen. Där kommer verksamheten vid Pilängen att redovisas dag för dag i 14-dagars perioder.

Tack vare vår Sommarbingo, som vi arrangerar tillsammans med Barva skytte, har vi bra kontroll över ekonomin. De pengar som bingon ger, investerar vi, dels i verksamheten och dels i anläggningen vid Pilängen. Det är av stor vikt att bingon fungerar och att alla bingogästerna känner sig välkomna. Ungefär 20 personer jobbar ideellt varje bingokväll.

Bingon startar annandag pingst, måndagen den 24 maj klockan 19.00. Vi spelar sedan varje måndag under sommaren, alltid med start klockan 19.00. Var tredje måndag har vi utspel på Barvachansen, vilket är en bricka som varje spelare får gratis.

Välkomna till Pilängen, fotbollspelarna behöver allt stöd denna tuffa säsong, och till Barvagården på Sommarbingo.

Barva Idrottsförening

Ingvar Ånstad, ordförande

Barva hembygdsförening

Styrelse vald för 1999: Eivor Nilsson ordf, Gunilla Heder v. ordförande, Peter Celsing kassör, Karl-Erik Blomberg vice kassör, Noomi Edstein sekreterare, Göran Andersson v. sekreterare och som övrig ledamot Sören Norberg. Ersättare i styrelsen Lotta Trübenbach-Rehn och Anne Ivarsson. Noomi Edstein är museiansvarig.

Ur verksamheten för 1998: Man har sålt soldattorpet. Valborgsmässofirandet vid Barva bygdegård var mycket lyckat. Det var bra väder, mycket folk, trevlig underhållning av Barva 4H, lotterier och tipspromenad. Midsommaren firades traditionellt vid bygdegården och nu tillsammans med alla Barvas övriga föreningar. Överskottet är öronmärkt till en högtalaranläggning i bygdegården. Föreningen deltog tillsammans med skolkooperativet, vägverket och Riksantikvarieämbetet med sommarens utställningen "Forntida arv i Barva".

Ett 40-tal medlemmar gjorde en sockenvandring (med bil) 2/8 till fornborgen Vinnsberg och till varggropen. Därefter till Nasen, där Britta och Gösta Nilsson berättade om sitt arbete med fågeltornet och sina fågelstudier. Ett lotteri såldes och vinsten skänktes till Vi-skogen, som nu fick ett tillskott på 20 träd!

I muséet är nu östra rummet på övervåningen inrett. Det fattas en dörr och målning. Målningen ska genomföras på traditionellt vis, och som en studiecirkel med ledning av Bertil Zentio under våren 1999. Man försökte sälja lotter på Fristadstorget i september, men utan resultat. Lucia firades som vanligt i Barvagården och tillsammans med Barva-kooperativet Solstrålarna och Sport och Lek.

Under 1999 planeras en torpinventeringscirkel, Valborgsmässofirande vid Barva bygdegård, målning av rummet i muséet, Midsommarfirande i samarbete med Barvas övriga föreningar, en sockenvandring, julmarknad 27-28 november vid kyrkstallet vid skolan och Luciafirande på traditionellt vis.

Ur Barvakooperativet Solstrålarnas verksamhet 1998.

Styrelsen för år 1999: Lotta Trübenbach-Rehn ordförande, Christer Nilsson v ordförande, Else-Marie Astbring sekreterare, Robert Celsing kassör, Annika Agneson ledamot, Håkan Hedlund ledamot, Kirsi Ruska ledamot.

Ur verksamheten: Tillverkat nya bänkar och byggt en ny trappa till. Vi har anpassat ett rum i källaren till målarrum, vi har målat om alla golv och träpanelen i källarvåningen, vi har ordnat nya köksbänkar till köket på övervåningen, murat om skorstenen på Elsas hus, vi har sytt nya gardiner till skolans matsal samt till biblioteket och entréhallen i skolbyggnaden, tagit till vara gamla stolar och målat om, tillverkat hyllor till barnens omklädningsrum, samt skohyllor till entrén, tillverkat två st trähästar till skolgården, en hel rad mindre trivselåtgärder har vidtagits för att göra barnens miljö mer trivsamt, under sommarhalvåret har vi ansvarat för markskötseln såsom: gräsklippning mm, under hela kalenderåret ansvarar föräldrarna för att skolan städas dagligen samt utför storstädningar ett flertal gånger under året, utöver allt detta sker löpande underhållsarbeten i skolan.

Vår- och höstträffar: Gemensamma träffar i skolan då vi storstädar och gör fint utomhus. Nästan samtliga familjer deltar. Barnen fick tillsammans med skolans personal och föräldrar ordna "Djurens Dag", då man fick ta med sig sitt favoritdjur till skolan och visa upp.

På hantverksdagen fick barnen prova på följande: Tillverka björkvispar, tova ull, klä midsommarstången enligt gamla traditioner i socknen, baka rabarberpaj och leka gammaldags lekar. Till dagen hade skolan bjudit in äldre bygdebor som ställde upp och lärde barnen enligt gamla traditioner. Dagen avslutades med ett gemensamt kalas i det gröna med den nybakade rabarberpajen samt lekar runt den nyklädda midsommarstången.

Sommarens utställning Forntida arv i Barva anordnades i skolans matsal. Utställningen arrangerades av Riksantikvarieämbetet, Barva hembygdsförening, Vägverket och Barvakooperativet Solstrålarna. Vi hade över 1000 besökare under sommaren.

Barvakooperativet har tillsammans med övriga föreningar genomfört ett stort midsommarfirande i Barva och pengarna som vi fick över har vi öronmärkt för att kunna köpa in en ny högtalaranläggning till Bygdegården.

Barvakooperativet har deltagit i bygdens gemensamma Luciafest.

Vi har odlat potatis i skolan och barnen har deltagit i detta. Barnen sålde potatis och en del potatis användes i skolköket.

Vi har kommit igång med den nya styrelseformen tillsammans med rektor, lärare och föräldrar där vi har möjlighet att samråda om allt som rör skolan. Detta har fungerat mycket bra.

Vårt arbete i kooperativet har fungerat bra under verksamhetsåret, det är mycket arbete som på frivillig och ideell basis läggs ner på vår skola. Vi lägger stor vikt vid att förbättra den psyko-sociala miljön för barnen.

Vårt motto är:

FÖR BARNEN OCH BARVAS BÄSTA.

/ Lotta

Barva kyrkliga syförening

Ur verksamheten 1998: Vi hade 8 syföreningsmöten under året, varav ett hemma hos "vår präst" Marianne Olofsson.

I juni gjorde alla Kafjärdens syföreningar tillsammans en mycket uppskattad bussresa med ledning av vår kyrkoherde Saga-Lena Höglin. Först gick resan till Stockholm där vi drack kaffe på Ersta kafé och sedan med båt till Vaxholm. En mycket vacker resa i det underbara skärgårdslandskapet och med fint försommarvädret. I Vaxholm kunde vi besöka de lokala hantverksbutikerna. En god lunch blev vi serverade, fisk vad annars! På hemresan stannade vi vid Taxinge slott där vi drack eftermiddagskaffe med tårta.

I oktober bjöd syföreningen på kyrkkaffe i Klockåsen och hade dragning på årets listlotteri. Där behållningen gick oavkortat till Stadsmissionen och Lutherhjälpen.

Vad vi gör i syföreningen?

Att umgås under trivsamma former. Vi diskuterar allt möjligt. Det kan vara från nya psalmboken till vilka trosor som är bäst! Marianne Olofsson är "vår präst" och hon kommer, om hon har möjlighet till det.

Att handarbeta är inte nödvändigt! Några brukar ha något handarbete med sig, men det är absolut inget krav! Men just nu ska vi börja sticka en filt gemensamt. Vi stickar rutor i ullgarn som sedan ska sammanfogas till en filt. Den kommer vi att lotta ut genom vårt lotteri i höst. Lotteriöverskottet kommer att skänkas till något som ligger oss varmt om hjärtat. Självklart hör kaffe till, men sedan gammalt finns en begränsning av brödsorterna. Vi brukar samlas hos varandra, men om någon vill, kan vi vara i Klockåsen. Vi brukar träffas på tisdagar 13.30 var tredje vecka, med sommar- och juluppehåll.

Vi välkomnar alla att komma med i gemenskapen.

Barva Frukt- och Trädgårdsodlarförening.

Ur verksamheten 1998: Årsmöte den 9 februari i Bygdegården. Anita Boberg höll ett föredrag "Vårarbetet i trädgården". Trädbeskärning vid Skäggesta den 1 mars. Trädgårdsmästare Ingmar Andersson, Mälsåker demonstrerade mycket skickligt fruktträdsbeskärning hos Bertil och Inga-Lill Zentio och hos Eivor Nilsson.

Den 29 maj åkte vi till Mälsåker för en ympningsdemonstration hos trädgårdsmästare Ingmar Andersson. Där vi fick en genomgång av den ädla konsten. Den 26 juni gjordes ett studiebesök i Rothoffsparken. Olle Andersson visade oss runt och berättade om parken och dess historia. Han visade och berättade om de olika växterna. Rothoffsparken är en mycket sevärd park. Där finns karpdammar, exotiska träd, prydnadsbuskar, perenner, sommarblommor, krydd- och medicinalväxter, allt mycket prydligt namngivet. Den 6 september var det svampsöndag i Söderlida, hjälp av Hjördis. En "Kryddcirkel" med Hjördis Pihl har genomförts. Den 5 oktober samlades vi för ett höstmöte. Hugo Svensson kåserade om "Flora i färg och mångfald från när och fjärran" och visade egna bilder.

Förslag till program för år 1999: Växtpromenad med Olle Andersson vid Nasen. Svampkännedom med Hjördis Pihl. Studiebesök vi Löta trädskolor. Växtkännedom hos Dagmar vid Fågelberg. Studiebesök hos Ulla Lindersson. Medicinalväxtstudiecirkel med Hjördis Pihl. Backsipporna vid Sofiebergskullen

Ordförande är Eivor Nilsson, v ordförande Barbro Pettersson, skattmästare=kassör Holger Svensson, uppbördsman=vice kassör Karl-Erik Blomberg, sekreterare Anne Ivarsson, v sekreterare Anne-Marie Blomberg samt Hjördis Pihl.

Antalet medlemmar under 1998 var 35 stycken.

Vi hälsar alla välkomna och årsavgiften är 20 kronor.

Presentation av Sörfjärdsgruppen och fältstationen Rördrommen

Minnenas hörna

Ett skolminne

Året var 1941, tre år efter min pappas död. Ingen av mina vuxna bröder ville ta över föräldragården Axäng i Ärla socken, så den såldes.

Min bror Georg med familj bestämde sig istället att flytta till svärföräldrarnas gård Hovgårdsfåren i Härads socken. Där fanns även plats för mamma och mig.

Nu skulle jag naturligtvis byta skola och den aktuella skolan var Karlslund.

- Hör och häpna där drevs fortfarande varannandagsundervisning. -

Som jag var van att gå varje dag tyckte jag detta var rena stenåldern och grät och bönade att slippa gå där. Då hörde mamma sig för med Karl Axelsson i Prostökna skola i Barva och jag var välkommen dit. Det kostade dock 75 kr. i terminen som vi fick betala själva. Min vårtermin i Prostökna det året blev bara från mitten av mars, jag tror där gjordes ett avdrag på avgiften, men året därpå betalade vi hela summan. Däremot tror jag att vi inte behövde betala för fortsättningsskola och skol-köksundervisning.

Kanske behövs en förklaring vad fortsättningskola innebär. För pojkar var det 6 veckors teoretisk jordbruksundervisning och för flickorna var det skolkök som gällde ena året. Andra året flickor och pojkar tillsammans i en allmän undervisning. Där man bl. a. fick lära att fylla i blanketter, skriva ansökningshandlingar o.s.v. (skulle nog behövas även idag). De här kurserna var obligatoriska och en påbyggnad på den 6-åriga folkskolan.

En liten episod från en av de första dagarna i min nya skola vill jag berätta. Som jag var van vid kvinnliga lärare och att säga fröken var det helt främmande för mig med en manlig lärare så jag råkade säga farbror. Gissa om detta var pinsamt för mig när hela klassen började skratta och t.o.m. "farbrorn" drog på munnen.

/Gun Lindblom Blomberg

PS Kommer fortsättningsvis att skriva under signatur "Nunne" D.S.

Livet i en vågskål

Jag heter Dagmar Andersson och jag vill berätta litet hur det var i Barva för länge sedan.

Året är 1926 och jag har nyss fyllt 4 år då vi kom från Valla utanför Katrineholm.

I Barva fanns på den tiden, prästgård och präst, tre skolor, tre affärer och ett litet lastbilsåkeri med kombinerad buss och taxi vid Hagaborg. En fjärdingsman, som höll reda i socknen och drev in skatter, på den tiden blev det hundskatt. Det var en bil, som kom till alla affärer med tidningar och post, den blev flitigt anlitad av ortsborna för allehanda ärenden.

Det fanns tre original i socknen eller dess närhet. Två kvinnor och en man, alla i sin del av socknen, kvinnor med långa kjolar och en man med glimten i ögat. Här uppe i socknen hade vi Stenberg Sofi. Hon var känd med att gå i bygden och hjälpa till, stoppa strumpor och berätta nyheter. Så var det Röda torparen eller Grindstugen, en filur som många gick bet på. Så var det Skog Eriken, henne såg man mest i kyrkan och hennes sång hördes vida omkring.

Skolan hade tre lärare i många år. Det var Signe Personne i Ekstugans skola, Karl Axelsson i Prostökna skola och Erik Smith i Kyrkskolan. Alla tre framstående personer, kanske främst Axelsson, som var eldsjälen i Bygdegårdens byggande på 1930-ta-let. För ca 30 år sedan var det några som ordnade en skolträff för vår lärarinna Personne som då levde. Vi samlades i bygdegården för mat och en gemenskap, och det blev till ett oförgätligt minne. Ett fotografi togs och finns nu i bygdegården, som minne av den dagen.

Så kanske jag ska berätta något om mitt liv i Barva. Jag har djupa rötter här och så förblir det i livets vågskål, i skolan, som konfirmand och brud förenat med lycka och prövningar.

Jag blev som ung intresserad av politik och kommunens angelägenheter och inte minst av kyrkan.

Jag har i 35 år varit ordförande i Barva Hushållsnämnd, som nu har upphört och det är med känslan av ett stort vemod.

/Dagmar Andersson

Lite perspektiv på tillvaron.

Så här i våtmarkens förlovade tidevarv måste det onekligen ges lite nyanserad bild av verkligheten. Allt är inte bara torrläggning och allt är inte bara våtmark. Till att börja med. Varför torrlade man brukningsdugliga marker? Svaret är enkelt. Överlevnad. Ett ord som i dagens tillvaro är förknippat med ett spännande jippo på en kursgård och som avslutas med en brakmåltid.

Vid förra sekelskiftet var tillvaron något helt annat. Då var frågan om att överleva. Då slog bönderna backarna med liar för att få ihop litet hö till kon eller geten. Och då torrlade man för att få litet mer odlingsmark. Allt för att överleva. Ungefär halva Barva var beroende av torrläggning. Tittar man i de vattendomar som reglerade torrläggningen så kan man konstatera att det inte var det lättaste att få till stånd en torrläggning. Dels i rent naturvårdsintresse (naturvårdsintresse är inget nytt som dagens stadsboende naturvänner tycks tro) dels vattnets stora betydelse för drift av kvarnar, sågar m.m. med tre generationers facit kan man dock konstatera att allt inte blev som det var tänkt. Inte så mycket beroende på vattendomar utan mer på senare generationers girighet.

1922 efter flera års kamp och utredande föll en dom. Därefter bildades Ökna-Bondöknasjöarnas sänkningsföretag som undertecknad tillsammans med fyra andra utgör styrelse för. Tyvärr är mycket av den dokumentation som funnits borta. Så det får bli minnesbilder över dagsverkare med krokiga ryggar, som inte gick att räta ut, med knivskarpa spadar och skovlar rensade de systemet för några ören metern. Det är skillnad mot dagens entreprenadmaskiner. En sak är klar det var vackrare förr och inte alls så mycket efterarbete med utspridning av rensmassorna. Men å andra sidan, jag vill inte ha deras krokiga ryggar. Men är den spänningsvärk som dagens förare av entrepenadmaskinerna råkar ut för, bättre? Var tid har sin plåga.

Det som känns betungande i dag är vetskapen om alla misstag som gjorts och att inte göra om dem. Det är inte det allra lättaste. Och om vi skulle klara det så vet vi att det blir nya misstag som vi gör och kommande generationer kommer att ondgöra sig över. Så är livet även i ett sjösäkningsföretag.

De här raderna har kommit till på uppmaning av redaktionen för Barva-bladet, som är ett organ för Barva FRAMTID. Och när det gäller framtiden måste man blicka tillbaka.

/Gunnar Blomberg.

Se hit alla "Krösakärringar, Ekorrjägare och annat löst folk"

I slutet av Maj hade vi tänkt att vi skulle samlas hemma hos oss och bygga gärdesgård.

Anledningen till detta är att vi med nyvunnen kunskap om hur man bygger gärdesgård på gammalt sätt dvs med enstörar, senvuxen kluven gran och gran vidjor tänkte bygga en bit hemma för att det i första hand ser trevligt ut samt att vi tycker det är viktigt att föra gammal tradition/hantverk vidare.

Det vore kul om ni äldre Barva bor som en gång i tiden har byggt gärdesgård på det gamla traditionella sättet kom och berättade hur ni gjorde, vad jag kan förstå så finns det många olika "läror" om hur en riktig gärdesgård ska se ut samt vilket material man bör använda. Den gärdesgård jag tänkte att vi skulle bygga är den man kallar "lång-gärdesgård" .

Alla ni andra som vill prova på eller bara är intresserade av att se hur det går till är naturligtvis också välkomna.

Så en liten fråga. Är det någon av er som läser detta som har enar (ca:2,5m höga) som ni kan avvara för detta ändamål så vore jag tacksam om jag kunde få/köpa dessa, mitt enbestånd på Väla är inte så stort, så om det bara är ett par ni kan avvara vore jag tacksam. Hör av er så kommer jag och hugger.

Vad har då "Krösakärringar, Ekorrjägare och annat löst folk" med det här att göra? Ja kom till Välakärr den 29/5 11.00 så ska vi berätta. Ring och anmäl ert intresse till oss, så vi vet hur mycket kaffe vi ska koka. Väl mött

Göran, Lotta och Nils Rehn, Välakärr Barva

Uppdaterat den 25 juni 2008, webbmaster: Anne Ivarsson
http://www.barvabygden.se/bb-4.htm