Välkommen till Barva!

Ett informationsblad för Barva Bygdegemenskap nr 36. Nr 2 år 2010.

Utgivare: Barva Framtid och samordnare är Anne Ivarsson, tel: 016-92043

E-post: anne.ivarsson@barvabygden.se

På internet: http://www.barvabygden.se/bb-36.htm

Bästa Barva Vänner!

När den rutinerade föreningsmannen Rune Johansson hade beslutat sig för att dra sig tillbaka som ordförande i Barva Framtid fick jag förtroendet att axla den uppgiften nästa period. Även om jag är gammal Barvabo så är det mycket som är nytt för mig efter 22 års boende utomlands men den entusiasm och kompetens som övriga styrelsemedlemmar visar gör nog att vi kan förvalta pundet.

Barva Framtid håller kvar det traditionella programmet:

- Midsommarfirandet som också uppmärksammades i Radio var ett mycket gemytligt möte mellan gamla och nya Barvabor med god stämning, skytte, stångresning, dragkamp mellan norra och södra sockendelarna, lotterier och chokladhjul. Det som var roligt i år, var att så många, som inte varit med förut, slöt upp vid klädseln av vår fina stång,

- Barvadagen den 5 september samlade ovanligt många personer vid Bygdegården. Förutom firandet i allmänhet med mingling, kaffeservering, fotoutställning, marknad för lokalproducerade produkter etc. var höjdpunkten boksläppet av den mycket intressanta Kafjärden-boken av Bror-Erik Ohlsson, som ger en samlad bild av vår lokala historia. Den traditionella loppisen vid Söderby Kvarn drog också mer folk än vanligt.

Rune avtackades, för hans mångåriga insatser i vår förening.

Inför 2011 jobbar vi med att få till ytterligare något programinslag för att öka attraktionskraften.

- Julmarknaden planeras som tidigare till den 4 december i bygdegården, redan nu är det glädjande nog fler bokningar än tidigare, vilket bådar gott för en lyckad dag.

- Badplatsen har under försommaren rustats upp med hjälp av sponsorer, kommunen och ett 10-tal volontärer, som gjort en jätteinsats. Aktiviteten kröntes av ett Beach party, ett 200-tal besökare åtnjöt en uppskattad konsert av Daniel Gildenlöw – detta uppskattades så mycket, att styrelsen beslutade att genomföra det 2011 också.

- Nytt - 12 februari 2011 blir det en Pubafton i Bygdegården, som ungdomarna i föreningen håller i, om utfallet blir som vi hoppas, avser vi att föra in det, som en tradition under årets mörkaste tiden.

Barva Framtid bildades en gång för att till­varataga Barvabygden och dess befolknings intressen bl.a en avfart från motorvägen och förhindra att skolan lades ner.

De här slagen är förlorade, men föreningen lever vidare att verka för bygdens väl och ve, öka sammanhållningen i socknen också mel­lan generationer och vi kämpar vidare med att ”marknadsföra” vår kära hembygd. I år har vi arrangerat en informations-diligens vid norra delen av sockenvägen nära fd. Barva handel, för att ha ett verktyg till att sprida ut vad som är på gång i Barva.

Det är inte trafikverket eller kommunen, som betalar el-strömmen vid infarten till Barva, utan vi själva, med frivilliga bidrag (till bankgiro 5086-6961 till Barva Framtid) från personer med intresse för vår bygd. El-leve­rantören SEVAB har gjort en kraftig pris­reduktion för att hjälpa oss, vi har hemställt hos Trafikverket om att de borde ta del av kostnaden, men fortfarande är det frivillighet som gäller.

Vi har också tagit fram gårds- och bildekaler, samt stugvimplar och flaggor med det gamla fina Barvavapnet, tillgängliga för alla Barva Vänner ---- allt för att marknadsföra Bygden och gemenskapen.

Barva Framtid är öppet för alla, som bor här eller har anknytning till Barva. Det finns inte någon medlemsavgift, så allt bygger på fri­villighet (volontärers insatser) och vad vi får in på lotterier, försäljning av märken & flaggor, försäljningar vid engagemang, fri­villiga bidrag, som skickas in till infarts- be­lysningen och till badets underhåll. Kassan behöver förstärkas, om vi ska ha kraft att verka på det sätt vår ambition är. Vi är tack­samma om du och de dina med vänner och bekanta kommer på våra evenemang, har du idéer om aktiviteter är vi jätte-tacksamma, om du mejlar in dem på gustaf.celsing@sveaverken.se

Besök också gärna vår hemsida: www.barvabygden.se

Vi Önskar Er alla en riktigt GOD JUL och ser fram emot ett innehållsrikt 2011

För Barva Framtid

Gustaf Celsing

Några rader från den avgående ordföranden i Barva Framtid.

Tänk vad ett telefonsamtal kan förändra saker. Våren 1998 ringer min telefon. ”Hej, det här är Lotta Rehn, ordförande i skolkooperativet”.

Vad vill Lotta mej? Jo, 1995 fanns det tankar i kommunen att lägga ned Barva skola. Man ville spara pengar. Då reste sig barva­borna, speciellt föräldrarna. Kort blev det så att ett skolkooperativ startade som 1996 tog över driften av skolan, men kommunen stod för lärare.

Nu kände man att det var dags att gå vidare. Mer måste till för att rädda bygden. Rune, vill du hjälpa till, med de kontakter du har? Svaret kunde bara bli ett. Jag vill göra vad jag kan, för den bygd, där mina förfäder har bott och arbetat. Om jag kan göra något. Jag kände mej liten.

Nåväl. Kooperativet, tillsammans med representanter från föreningarna, som bildat en utvecklingsgrupp inbjöd Barvaborna till en ”Framtidsverkstad” i Barvagården den 14 juni Jag hade tagit med mig Sven T. Nilsson från SKU, Sörmlands Kooperativa Utvecklings­centrum. Och folket kom. När vi skildes åt hade vi tagit fram sex projektgrupper för att jobba vidare. De prioriterade områdena var: Avfart från väg E-20, Bostäder, Kultur, Arbete/Ridled, Barnomsorg och Skolan.

2 sept. -98 bildades så Barva Framtid id. förening. Bygdens folk ingår som medlemmar utan krav på avgifter. Redan före den dagen hade grupperna börjat arbeta och bidrag sökts från olika håll. Några ledord togs fram, för att visa vad vi ville. ”VI SKALL, VI VILL, VI KAN”.

Projektplanens motto var: ”Ingen kommer att göra något åt oss, vill vi ha något gjort får vi göra det själva, och det vill vi”.

22 nov. ett nytt stormöte i Bygdegården. Då var kommunens politiker inbjudna. En kväll då vi kunde presentera tankarna för framtiden vad vi ville med Barva. Liknande utveck­lingsgrupper började bildas i kommunen och en dialog mellan oss och de styrande kom till.

En bussresa till Äppelbo lärde oss mycket om hur vi kunde arbeta för bygdens utveck­ling.

Så började ”vardagsknoget” och nu säger ”vän av ordning”, vad har nu blivit av detta? Ingen avfart, ingen skola, ingen byggnation o.s.v. Det går att skriva mycket om varför, men det gör jag inte här. Har det skett något då? En ridled kom till och användes flitigt en tid. men en hård kon­kur­rens från andra ställde till problem.

Vad har vi då kvar idag? En bygde­gemenskap som kan utvecklas ytterligare. Det som du håller i handen just nu. ”Barva-bladet”. En kulturskatt där det finns massor att ösa ur för den som vill veta något om Barvas historia. Det upptäckte vi som gjort Kafjärdenboken. I detta finns också hem­sidan som är en guldgruva för den som vill följa med.

Barvadagen och julmarknaden har också kommit till. Vad hade det varit med badet om inte vi hade tagit ansvar för det? Det finns också en detaljplan för byggnation vid Skäg­ges­ta. Att inget byggts är beklag­ligt, men det finns förklaringar.

De kontakter vi skaffade i början har gjort att Barva finns på kartan mer idag, vill jag påstå.

Det som inte skett tills nu har möjlighet att ske i framtiden. OCH FRAMTIDEN BÖRJAR NU! Jag ser med spänning fram emot vad som kommer.

Vi skall, vi vill, vi kan!

Ingen kommer att göra något åt oss, vill vi ha något gjort får vi göra det själva, och det vill vi!

Lycka till!

Rune

                   Från Barva IF.                     

Buggkurs

Under året har Barva IF haft buggkurs med hjälp av Susanne Källgren och Tobias An­derstedt, som lärt ut steg och olika turer. Det har varit många skratt och svetten har lackat, när alla tagit ut sina svängar. Dans är kul och väldigt bra motion.

Vi måste hålla dansen levande i en bygd som Barva. Dansvännerna i Sverige känner väl till vår bygdegård genom torsdagsdanser­na som Gideonsbergs IF genomför under som­maren och Torshälla motionsdansare har på söndagar.

Barva IF:s bingo

Under sommaren genomfördes 12 st. bingokvällar på måndagarna i Barva bygde­gård. Folk kom redan vid 17-tiden för att in­vänta bingon som startade kl 18.30.

Kön var lång, när man köpte sina spelbongar vid lotteristånden. En avkoppling var att köpa några lotter för att vinna varuhink eller godis, köpa en kopp kaffe eller varm korv, innan spelet startade eller i pausen. I bygdegården satt många som beställt samma bord för hela sommaren, där de kunde se bin­go­utroparen Ture Viberg med bingo­mas­kin­en som visar siffrorna och Jan Jansson som med bravur skötte utbetalningarna av vinster. Ute på gården satt folk i sina bilar eller i träd­gårds­stolar och i danshallen kunde man sitta vid bord och höra Ture ropa ut bingosiffrorna. Det går åt många ideella arbetare för att få kvällarna att fungera.

Ett stort tack till alla som ställt upp under sommaren

Gymnastik i bygdegården

På måndagar mellan 18.30 – 19.30 är det motion med bl.a hantlar på programmet. Ledare är Anneli Herbst. De som kommer, tycker att det är skönt att kunna ha träning på hemmaplan. Mottot är att röra sig. Kom och prova en kväll och se om det är något för er.

Luftgevärsskytte - Idrottsplatsen Pilängen

Tisdagar Kl - 18 Kan man skjuta luftgevär en kul sport med koncentration. Ta chansen att träffas! Barn från 7 år – vuxna och provskjut.

Barva IF / Maud Svensson

Lars Gustaf von Celsing var den förste, som i landet införde de engelska plogarne, hvilkas företräde framför förut bruklig plogredskap på det mest lysande sätt ådagalades vid det möte för täflingsplöjning — den första i Sverige — som han 1842 anordnade vid sin egendom Lindholm i Södermanland och som bevistades af d. v. kronprinsen Oscar och prins Carl.

Fyra år senare (1846) inrättade han enligt allmänt uppdrag för statens räkning de första större stamholländerierna, hvarvid af honom inköptes afvelsdjur af de tyska racerna.

Af konungen har brukspatron von Celsing derföre fått emottaga kommendörstecknet med stora korset af vasa-orden samt riddare­stjernan af nordstjerneorden. Af Söder­man­lands hushållningssällskap öfver­lemnades till honom 1860 sällskapets stora guldmedalj.

Källa: Svenska industriens män.  http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Gustaf_Celsing 

 Foto från boken "Svenska industriens män" (1875)

Brukspatron Lars Gustaf von Celsing f. 1804 och d. 1881 och sedan 1835 Lindholms ägare och var en föregångsman inom jordbruket.

1863 Den engelska Howard­plogen, en plog med lång­sträckt och skruv­formad vändskiva. Förebilden för plogar som till­verkades på Ultuna, Överum och Norraham mar.

Källa: ”Agrar historia” - red Larsson, Morell och Myrdal

   Foto Postmuseum

1956 - Lantbrevbäraren Nils Liberth, Eskils­tuna, kör en Volvo herr­gårds­vagn på Såg­stugu­linjen i Barva, en sträcka på 9 mil. Nils Liberth var den förste i Sverige som fick en tjänstebil att köra lantbrevbäring med. Han fick snart en efterföljare i Nyköping.

  Foto lånat av Margit Andersson, Solvillan
Spackelfabriken tidigt 1960-tal, fr. v. Ingvar Lindblom, Carl-Olof Andersson, Göran Lind­blom, Ingvar Lövgren, Tage Thelin, Börje Karlsson, Gösta Stolpe och Erik Eriksson.

Skördearbete vid Kyng  fr. v. Axel Eriksson Kyng, Arne Gustafsson Prostökna, Einar Eriksson Kyng, Evert Eriksson Kyng på traktorn och Emil Blomlöf Storön.

Barva (Barfva) kommun var en så kallad landskommun och startade sin verksamhet den 1 januari 1863. Kommunens föregångare finns i sockenstämman.

31/12 1910 fanns 491 kvinnor och 491 män= 982 invånare i Barva socken, det högsta antal på 1900-talet! 20 st. konfirmander - 8 pojkar och 12 flickor, 11 par vigdes, 14 flickor och 20 pojkar föddes samt 17 barvabor dog. 104 st. flyttade ut och 106 st. flyttade in till Barva under året.

Ingen elström fanns! Den kom i södra Barva 1918 och i norra Barva först 1941. Barva telefonväxel öppnades i Sofie­lund 12/8 1898, där nr 3 gick till Axel L. Eriksson på Säby gård och Prostökna växel öppnades 22/8 samma år. Där gick nr 3 till Axel P. Eriksson i Kyng och nr 4 till Claes Svensson på Prostökna gård.

Barva hade egen post­station. Redan 1886 fick skol­läraren och klockaren C.J. Lagergren 50 kr/år för att sköta poststa­tionen och upplåta lokal i sin bostad vid Barva kyrka.

Ett 20-öres frimärke, som Lager­gren kan ha stämplat!

Redan år 1902 hade Eskilstuna skyttegille ett skjutlag i Barva. Det bestod av 20-45 medlemmar och hade en skjutbana vid Klockåsen.

Under åren 1904–1906 planterades på initiativ av organisten C.J. Lagergren och med stöd av Rekarne hushållsgille ca 250 åker­ö­äpplen, efter en ganska lång vägsträcka kring Barva kyrka.

Hagaborg stod färdig i december 1902 och den nedre våningen hyrdes ut handelsmannen J. A. Lindgren f. 1871, "Hagaborgs Diverse-handel" och övre våningen för 50 kronor/år till IOGT-logen Ärild nr 2526 i Barva socken, som hade bildats 1898 och hade nu 86 medlemmar.

Ökna- och Bondöknasjöarnas m.fl. sjöars sänkningsföretag från 1794, Gavelmosse di­kes­bolag 1870, Blåbandsföreningen i Barva bildad 1889. Barvfva Tjurförening bildad 1906. Barva Fruktodlarföreningen startade år 1908.

Barva kyrka; en genomgripande restau­re­ring gjordes 1909, då gipsslogs bräd­tunn­valven och försågs med dekorations­mål­ningar. Även på väggarna målades schab­lon­artade bårder under gesimserna och runt fön­steröppningarna. Den fasta bänkinred­ningen ersattes med öppna bänkar. Predik­stolen övermålades grovt. Spåntaket utbytes mot ett tak av järnplåt. Kyrkoherden och kommi­ni­stern i pastoratet skänkte var sin mässings­ljuskrona. Det skänktes av Bar­va­borna ett antal tre­pipiga ljusarmar i mäs­sing med gi­var­nas namn ingraverade. Barva sockens kvinnor skänkte ett rött ante­pen­dium. En glas­målning, som är kom­po­nerad av C.W. Pettersson och skänktes av fru Anna Sofia Altberg på Arphus placerades i korfönstret. Altarprydnaderna till­kom och ut­görs av en skärm­vägg (super­frontale) som uppbär ett medel­tida krucifix. En ganska skadad Kristus­bild tillvaratogs 1909. Den hittades enligt sägen på kyrkans vind och slängdes där­efter i en grusgrop. Där hittades den av en gumma, som tog hem den och reste krucifixet mot stuguväggen för att torka. Avsikten var att använda Jesusbilden som ved. Krucifixet från 1450-talet är den äldsta klenoden i kyrkan. En orgel från 1872 fanns på en läktare i västra korsarmen. Läk­ta­ren revs vid 1942-års renoverin

  Foto (beskuret) Karl Axelsson, ATA-arkiv.g.

Ledamöter i Barva kyrkoråd och skolråd: Gustaf Oscar Carlström, comminister, Bark­säter. Anders Wilhelm Andersson arrendator och kyrkvärd Bondökna. Karl E. Pettersson skattetorps ägare Skogen. Axel Petrus Eriks­son arrendator och kyrkvärd Kyng. Sven Gus­taf Gustafsson, arrendator i Nabbetorp. Erik Gottfrid Pettersson arrendator Ekedal.

Kyrkvärdar var Karl Erik Jonsson Staftorp, Axel Petrus Eriksson Kyng och Anders Wil­helm Andersson Bondökna.

   Kyng ca 1909-10

Tre avskedande soldater fick underhåll från Vadstena krigsmannakassa, Johan Mauritz Thorsén, Yttersta soldattorp, Karl Wilhelm Eklund, Karlberg vid Yttersta soldattorp och Karl August Runström Wällsjöudde var fd. soldat i Runsäter, Kjula.

I Klockargården bodde organisten och kloc­karen C. J. Lagergren samt folkskolläraren, organisten och klockaren Erik Jonsson Hed, vars lön var 900 kr kontant, värdet av bostad var 125 kr och 75 kr i fritt bränsle. Småskol­lärarinnan Anna Maria Johansson, gift Pettersson, bodde i Mosstorp, lönen var 560 kr kontant, värdet av bostaden 75 kr och 30 kr i fritt bränsle. I Prostökna skolhus var Augusta Mathilda Öhlander folkskollärarinna, hennes lön var 1200 kr kontant, värdet av bostaden 100 kr och värde av fritt bränsle 75 kr. Prostökna skola var halvtidsläsande till och med 1918.

  Kyrkskolan ca 1910

I Fattighuset härjade föreståndarinnan Ida Justina Svenningsdotter med 8 hjon. I Marino bodde fd kyrkvaktaren Daniel August Ölan­der. I Sofielund sömmerskan och telefon­före­stån­darin­nan och i Odensberg barnmorskan.

I Bergaholm (på Hössåker n:r 1:s mark) huse­rade handlaren Lars Fredrik Andersson. I ”Haga­borgs Diverse-handel” handlaren J. A. Lind­gren och i Sågstugan handelsbiträdet Edla Maria Johansson. I Grindstugan/Knåpet (Lindholm) bod­de poststationsföreståndaren. I Mosstorp levde fjärdingsmannen Anders Gustaf Pettersson med hustrun småskol­lärarinnan Anna Maria.

Lindholms säteri och ägare var kammar­herren (som tjänstgjorde vid hovet) Lars Arnold Celsing född 1836 och var son till bruks­patronen Lars Gustaf von Celsing.

I Tegelslagartorp bodde tegelslagaren och vid Söderby Wäderqvarn kvarnarrendatorn. Skog­vaktaren bodde i Lund, fiskaren i Lin­des­berg och sågaren vid Nabbetorps såg. Sex skoma­kare, fyra sömmerskor, slaktare, skräd­da­re, målare, auktionsutropare, kopparslagare och en smed verkade i socknen. Säby, Söderby och Yttersta brukades av Lindholm.

  Ferdinand Boberg- Tegelladan vid Lindholm

Stensäter ägdes av Barva kyrka. Prostökna, ett säteri, som ägdes av Magnus Petter Svensson bosatt i Wad. Bondökna ägdes av Bergshammar på Fogdön och brukades av en arrendator.

Under Åkers styckebruk låg åbo-hemmanen Ekelund, Ekelund, Staftorp, Rosendal, Ränn-­ bäcken, Degersten, Långsved/Dröttjan och de var sk 47-hemman. Ekstugan var ett torp på Åkers styckebruks rekognitionsskog. En åbo har, till skillnad från tex. en arrendator, en ärftlig besittningsrätt och en rätt att friköpa marken.

Statare fanns vid Lindholm, Söderby, Säby, Prostökna, Bondökna/Blixtrop, Kyng och Wad och det fanns det ca 70 st torpare-bru­kare-arrendatorer i socknen.

En torpare ägde inte jorden utan arrenderade den och betalade arrendet genom dagsverken. 1943 förbjöds dagsverksverksamheten och begreppet torpare försvann.

Statarna var gifta lantarbetare. De var kon­trakts anställda i regel ett år i taget. Hustrun hade till plikt att mjölka korna. ”Statdräng, vars hustru är villig att vanvårda sitt hem och till underpris släpa ut sig i förtid, får  plats.” I början av 1900-talet utgjorde statarna den största arbetargruppen i samhället. Statårslönen kunde vara 300 - 400 kr i kon­tanter plus bostad och hade rätt att sätta en tunna potatis (100 Kg) per år på godsets jord. I övrigt ingick i lönen ved, spannmål och mjölk samt bostad. 1945 avskaffades statar­systemet. Godsägaren hade enligt den sk lego­stadgan, avskaffades 1926, rätt att kropp­s­ligen aga och bestraffa sina anställda.

     Fagervik 1920-30-tal

Djurskötare och mjölkerskor började vid fyratiden på morgonen, sju dagar i veckan, och kunde inte räkna med att få fritt förrän efter sju eller åtta på kvällen, om än med långa måltidsraster. Kördrängarnas netto­ar­bets­dag låg år 1910 på tio och en halv timme sommartid (ett par timmar kortare om vin­tern). Utöver detta skulle de ägna en och en halv timme åt skötsel av djuren. När lagen om åtta timmars arbetstid blev verklighet år 1920, begränsades den till arbetarna inom industrin. Det skulle dröja länge än innan det ens blev tal om tiotimmarsdag för lantarbetare.

1910 bodde ¾ av Sveriges befolkning på lands­byg­den, och nästan hälften av totala befolkningen i landet var sysselsatt inom jord­bruket.

1910 - Gustaf V har varit kung sedan 1907 och var 52 år gammal. Statsminister var Arvid Lindman, hö­ger­partiet. Johan August Ekman var ärkebiskop. De svenska prästernas tionde avskaffas, staten tog på sig att svara för deras uppehälle. Värmlänningarne, den första sven­ska långfilmen hade premiär och Ernst Rolf skivdebuterar. Alfred Ander, den sista som avrättas i Sverige. Gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, får pa­tent på blixtlåset

.Penningvärdet från 1910 till 2010 blir ca 47 ggr. Dvs. att 1 kr 2010 motsvarar ung. 47 kr 1910.

   Barva Prästgård ca 1910

Kyrkoherden nära 5.000 kr om året i lön, komministern 1.400 kr, klockaren 400 kr och orgeltramparen 60 kronor per år. En arbe­tarårslön var 500 – 1000 kr. Vanlig årslön för en dräng i husbondes kost var 293 kr. och värdet av stat och lön blev 637 kr. och för piga 172 kr och värdet av stat och lön blev det 369 kr. Sommardagsverkeslönen för en man var 2,65 kr och för en kvinna 1,58 kr. Vinterdagsverkspris för man 1,92 kr och för kvinna 1,14 kr. En metallarbetare tjänade 1 504 kronor eller en textilarbetare 892 kronor per år

Priser 1910:

Tågresa Ärila-Eskilstuna kostade 0,90 kr t.o.r. Ett nr av Eskilstuna-Kuriren 6 öre. 1 kg smör 2,05 kr, 1 kg ost 1,40 kr, 1 l mjölk 0,12 kr, 1 kg sidfläsk 1,18 kr, 1 kg malet kött 1 kr, 1 kg hästkött, 0,70 kr, 1 kg färsk sill 0,25 kr, 1 kg kaffe 1,15 kr, 1 kg bitsocker 0,69 kr, 1 kg vetemjöl 0,22 kr, 1 tjog ägg 2,10 kr, 1 kg såpa 0,45 kr, 1 liter brännvin 1,50 kr, 1 grammofonskiva 2 kr, 1 såg 4 kr, 1 släpräfsa 34,50 kr, 1 par stövlar 18 kr och en herr­klippning kostade 0,50 kr.

 
Ko till slakt gav 70 kronor, 100 kg råg 16,00 kr, 100 kg vete 17,00 kr, 100 kg korn 12,00, 100 kg havre 14,00 kr och 100 kg ärter 18,00 kr.

Portot år 1910 var 10 öre för brev upp till 20 gram och ett lokalbrev kostade 5 öre.

Trots att det 1910 fanns 1 000 bilar registrerade i Stockholm så utfärdades det första körkortet inte förrän 1917.

I 1910-talets Sverige fanns det ett fåtal som ägde en bil. De fick köpa sin bensin i färg­handeln eller på apoteket och hade de tur fick de pumpa direkt ur fatet, i stället för att hälla med dunk rakt i tanken. De första riktiga bensinmackarna kom på 1920-talet.

Barva kyrkliga syförening bildades på 1890-talet av lärarinnan Augusta Öhlander i Prostökna skola. Ett tag var man så många medlemmar, att man var uppdelade i 3 rotar. År 1920 arbetade medlemmarna till den första basaren med ändamålet att bygga ett nytt församlingshem. Med behållningen 750 kr och efter ytterligare 2 basarer hade kapitalet växt till 2.000 kr. I febr. 1925 överlämnade syföreningen denna summa till kyrkostämman med villkor att församlingshemmet omedelbart måtte påbörjas. Ordförande Valborg Cedstedt 016-395091.

Barva IF bildades 1922. Barva skytteförening som bildades år 1902 har gått upp i BIF. ”Den lilla landsortsföreningen med det stora hjärtat!” Idrottsplatsen Pil­ängen invigdes 1964. På programmet för hösten 2010 står bl. a. Fotboll, luftgevärsskytte, gymnastik (aerobic), familjekvällar, innebandy-bordtennis och buggkurs. "Drive-in" bingo på Barva bygdegård sommartid. Info Maud Svensson tel 070-39 85 101

Barva LRF-avdelning ordförande Annelie Karlsson, 070 645 80 85 eller 016-702 71

Barva Framtid, ideell förening bildad 1998 - där vi alla arbetar med samma mål: Barva Framtid! ”Ingen kommer att göra något åt oss, och vill vi ha något gjort, får vi göra det själva och det vill vi!” Vi arbetar i olika grupper allt efter behov. Julmarknaden, midsommarfirande, Barvadagen och Barva-Bladet mm. Ordförande Gustaf Celsing 016-92065, 0733 614 222

Stiftelsen Barva Bygdegård är den Stiftelse som förvaltar Barva Bygdegård. Alla ledamöterna i stiftelsen måste vara bosatta i Barvasocken. Stiftelsens uppgifter är att bibehålla och förvalta bygdegården som samlingslokal. Att hyra ut bygdegården för skäliga hyror till enskilda och föreningar. Ordförande är Bertil Zentio 016-92007, 016-122549, telefon till bygde­gården: 016-93028 Upplysningar: Solveig och Bo Björklund 016-93121

         Julmarknad

Lördagen den 4 december 2010 kl. 10-15 i Barva bygdegård !

Julmarknad, kaffeservering och lotterier mm!

Finns att köpa: Kafjärdensboken - 200 kr, Barvafilmen från 1946 - 150 kr, Barvafilmen + Kafjärdensboken = 300 kr

Barva-Sonetterna – Lars-Erik Holmertz - 100 kr och Barvavapnet som dekal från 10 kr till flagga 650 kr

Vill du hyra bord (125 kr) kontakta Gun-Britt Svensson 016-93115 och Loppisbord (125 kr) - Bertil Zentio 016-92007 eller 070-5386813

Arrangör Barva Framtid med Barvas föreningar i samverkan!

Tillbaka till Barva-sidan