Välkommen till Barva!

Ett informationsblad för Barva Bygdegemenskap nr 26. Nr 1 år 2006.

Utgivare: Barva Framtid och samordnare är Anne Ivarsson


 


Nu är sommaren här och Barva-Bladet med den.

Fram till slutet av april misströstade vi om vår. Sedan blev det nästan sommar ett par veckor. Så var dags för regn och rusk med svalt väder. Men nu är sommaren här.

Det är ungefär så med oss och det vi är inblandade i. Växlande!

Du kan läsa Kyrkskolans historia under ca 140 år i detta nummer, från skolans uppkomst till dess ”fall”.

De senaste 10 åren har inte varit mindre intressanta. Lottas artikel visar, att vi inte är en avvecklingsbygd, utan en utvecklingsbygd. Jag hoppas, att du som läser bladet, vill vara med om en fortsatt utveckling. Visste du förresten, att det finns så många företag i vår bygd?

På Barvadagen den tredje september vill vi även satsa på att lyfta fram möjligheter att starta företag, små som stora. Kom med och se vad som finns och få idéer om nya möjligheter.

De gamla delarna av Barvadagen kommer att finnas kvar.

Men innan dess har vi midsommarfirandet vid Barvagården.

Vi har fått tillstånd av länsstyrelsen att sätta upp ”Välkommen-skyltar” till Barva  i närheten av Barvaskyltarna vid ”gamla E-20”. Det tog bara drygt 9 månader att få tillstånd!!

Det händer en hel del och du är välkommen med i gemenskapen för att vi ska visa att Barva lever och syns i vår kommun.

Ha en riktigt skön sommar!

Önskar Rune.

 


Om Kyrkskolan i Barva

 Den egentliga skolverksamheten växte fram i kyrkans hägn. Så var det i landet som helhet. Statliga "skolordningar" antogs från 1600-talet.

 Genom en skolordning 1807 började konturerna av en obligatorisk folkskola synas. Den boklärde, sång- och skrivkunnige klockaren eller t ex en indelt soldat undervisade församlingens ungdomar.

Frivilliga sockenskolor inrättades.

Gyllenhielm, Carl Carlsson; friherre; son till Karl IX. Gyllenhielm deltog i kriget mot Sigismund, men kom 1601 i tolvårig polsk fångenskap.  På sitt gods Sundbyholm i Södermanland inrättade han 1629 landsbygdens första folkskola.

1842 blev folkskolan obligatorisk.

Under en stor del av 1800-talet sköttes den mesta undervisningen av kringresande skolmästare. De första skolhusen uppfördes åt dessa för att de lättare skulle kunna sköta sitt arbete.

Folkskoleväsendet underställdes församlingen, där kyrkoherden även var ordförande i skolrådet. Socknens skoldistrikt svarade för lokaler och lärarlöner m. m.

Katekesen och psalmboken stod i särklass som läromedel. ABC-boken användes också.

Folkskoleväsendet i Barva kan i tillgängliga sockenstämmoprotokoll spåras tillbaka till 1825 och från detta år undervisade klockare Eric Ölander barvabarnen i sockenstugan vid kyrkan. Med denna undervisning var man emellertid inte tillfreds längre än till 1840. I början av detta år väcktes nämligen förslag om, att en skola skulle byggas i Prostökna.

Detta förslag framkom alltså, innan stadgan om folkundervisning i riket utfärdades, vilket skedde i juni samma år. Man ansåg det vara bäst med en ambulatorisk skola. Läraren skulle undervisa barnen från norra delen av socknen i sockenstugan och barnen från södra och mellersta delen av socknen i det skolhus, som skulle byggas vid Prostökna. När det gällde skolan och dess gestaltning ville brukspatron Lars Gustaf von Celsing ha ett ord med i laget.

I ett stämmoprotokoll från denna tid heter det:

….."nytt skolhus måste på församlingens bekostnad uppbyggas vid sistnämnda ställe, och hvartill af  Brukspatron Lars Gustaf von Celsing nu uppvisades en ritning och ett kostnadsförslag, hvilka de öfriga församlingsborna med innerlig tacksamhet för Herr Brukspatrons godhetsfulla omtanke rörande denna för församlingen viktigs angelägenhet godkände".

Nya skolhuset vid Prostökna blev färdigt 1847 och till skollärare antogs Gustaf Lindskog från Fogdö.

Skolmästarelönen skulle utgå med nio tunnor spannmål, häften råg och hälften korn, 80 Rd banco samt föda åt ko och vedbrand.  Skollärare Lindskog var också initiativtagare till socknens första söndagsskola.

Kyrkskolan

Behovet av ytterligare en skola i Barva var stort och  beslut togs att uppföra ett nytt skolhus vid kyrkan. 

I februari 1866 lade Brukspatron Lars Gustaf von Celsing  fram ett förslag att i ett hus bygga samman skolsalen och lärarbostaden, men församlingen gillade  inte detta, utan man beslöt "att tills vidare uppskjuta alla de förberedande  åtgärderna i och för denna byggnad".

Den gamla sockenstugan kunde försäljas. Brukspatron Celsing åtog sig även att släppa till erforderligt tegel och kalk till den nya skolans uppförande.

Att barvabönderna var rätt envisa, när det gällde att behålla den gamla regimen i skolorna, bevisas av följande sockenstämmoprotokoll, skrivet 1870:

 "Folkskoleinspektörens förslag till antagande af en underlärare för första afdelningen af folkskolan vid Kyrkan förklarade man sig på intet  willkor wilja gå in uppå i afseende till de kostnader, som därmed kunde wara förenade, hwaremot man på Herr Brukspatron von Celsings yrkande wille förklara, att, om  inte  undervisningen på nöjaktigt sätt kan bestridas af en lärare wid denna skola, barnen kunde fördelas att bewista skolan på serskilde dagar".

Barvaborna gav emellertid snart med sig, ty redan 1881 fick kyrkskolan småskollärarinna. Bostad åt henne inreddes på skolvindens norra gavel med två rum, vardera med kakelugn. Skolans förutvarande avklädningsrum- och matrum inreddes som småskolesal. Båda skolsalarna fick nu användas som både lärosalar, avklädnings- och matrum. Krokar för kläderna anbragtes på väggarna, och några av sittbrädorna på de gamla långbänkarna avsågades som sittplatser utefter väggarna. Skolsalarna fick istället tvåbarnsbänkar.

Där tillsattes Karl Johan Lagergren som lärare. Samtidigt upphörde alltså Prostökna skola att vara ambulerande.

Men arbetena kom igång och barvaborna skulle, vid vite av 1 riksdaler 50 öre för försummelser, utföra ett fullständigt karldagsverke av varje matlag efter bud. Man skulle finnas på plats senast klockan 6 på morgonen. De som hade lång väg önskade dock att få utföra två dagsverken på rad.

Varje helt, halvt eller fjärdedels hemman skulle ställa upp med två dragare och de som inte hade så stora gårdar med en dragare då material skulle köras. 

Alla arbetsföra karlar gjorde inte dagsverken och i ett protokoll från den 5 augusti 1866 läser vi följande:

"Sedan åtskilliga församlingsbor, som utgöra dagsverken till nya skolhusbyggnaden framställt anmärkning däröver, att några vissa andra matlag inom församlingen icke göra dylika dagsverken, ville ordföranden, till all möjlig rättvisas iakttagande, höra församlingen häröver och ansåg nu församlingen följande matlag böra tillkomma såsom dagsverksskyldiga:

Anders Pehrsson i Bjurkärr (för sitt eget matlag utom brukarens), Blomberg i Stafbergstorp, Anders Pehrsson i Granlund, Anders Ersson i Stensäter (för sitt eget matlag). Widlund i Lerböle, Anders Andersson i Stenstugan, Jonas Jonasson i Kolbotten och Tegelslagaren E. G. Jonsson i Tegelslagartorp. Anders Ersson i Stensäter lät inlämna skriftlig protest mot åläggandet för honom att göra särskilt dagsverke, men församlingen ansåg icke något avseende kunna derå göras.   Emellertid ansåg församlingen billigt, att då någon mindre arbetsför bland dessa nu uppräknade  själv gjorde sitt dagsverke, ett sådant skulle av entreprenören  få anses och beräknas för blott  ½ dagsverke i det betingade antalet dagsverken".

Man hade stora utgifter för skolhusbyggandet, mer material inköptes hela tiden, så alla inkomster måste ha varit välbehövliga, även små sådana. Så t.ex. skulle spånorna som blev när man hyvlade bräder och stängslet kring  klockartäpporna av sockendagsverkare läggas ihop i ordentliga högar och senare säljas på auktion.

I ett protokoll från oktober 1866 står:

"Kommunalutskylderna vid nyåret bestämdes sålunda, att 200 riksdaler skulle utgå till skolverket på så sätt att, enl. Folkskolestadgan av år 1842, 19 öre eller, för jämnheten i räkningen, 20 öre skulle erläggas av varje mantalsskriven person, eftersom antalet personer befinnes efter mantalsskrivningen eller vid nyåret och resten per fyrk. Vidare skulle 100 riksdaler avbetalas på församlingens lån, 1000 riksdaler, ur Magasinskassan och uttaxeras på alla  skolhusbyggnadsskyldige."

Ytterligare pengar behövdes och i december 1866 beslöts att låna 1000 riksdaler ur fattigkassan.

Byggmästaren hette Öhman. Han beviljades ett förskott på 400 till 500 riksdaler på sin lön om så mycket pengar inflöt i fattigkassan. 

Under byggandets gång tillkom nya idéer bl.a. om en särskild ingång utifrån till källaren. Brukspatron von Celsing erbjöd sig att bekosta den nödvändiga kontanta utgiften samt det tegel och kalk som behövdes. Hela församlingen förband sig att lämna erforderliga hantlangningsdagsverken.

I september 1867 utsågs, förutom byggnadskommittén, särskilda besiktningsmän vilka skulle avsyna det nya skolhuset.

De var: Brukspatron von Celsing, Kyrkoherde Lindquist, f.d. kyrkovärden L. Ersson i Hösåker och byggmästare Malmberg. Man tog nya lån igen, bl.a.

 Byggmästare Öhman fick dessutom en extra dusör på 10 riksdaler sedan han avslutat arbetet. Detta var i slutet av 1867. I slutet av december samma år fick byggnadskommittén i uppdrag att göra upp med någon att förfärdiga kateder och bänkar m.m. på bästa och billigaste sätt.

 

I maj 1868 började avplaneringen av tomten vid det nya skolhuset. Soldat Widlund skulle leda detta arbete. Han erhöll 1 riksdaler 50 öre per dag och ansvarade för att arbetet snabbt skulle avslutas. Minst fem sockendagsverkare per dag behövdes. Förre klockare Öhlander (son till Barvas första skollärare) hade åtagit sig att skriva ut dagsverkslistorna. Dessa lästes upp varje söndag i kyrkan. Det ålåg var och en att ta reda på dagarna för sina dagsverken. Om man uteblev fick man böta en riksdaler samt utföra dagsverket annan dag.

    Tegel och kalk till skolbygget hade köpts från Lindholm. Kostnaden var 600 riksdaler och med  brukspatron von Celsings tillåtelse, skulle detta betalas på fyra år.

 

Det stora lånet som togs 1867  utlöpte 1882 och dessutom hade ett nytt lån tagits 1879.

 

1881 anställdes ytterligare en lärare och för hennes bruk inreddes ett rum på skolvinden. Ny småskolesal blev det gamla avklädnings- och matrummet, så nu användes båda salarna för dessa tre ändamål. Tidigare hade barnen suttit i långbänkar, men fick nu sitta i tvåbarnsbänkar istället. Sittbräderna på de gamla långbänkarna sattes upp efter väggarna.

 

1900 utökades småskollärarinnans bostad med ett rum. Kakelugnen där ersattes med en spis och rummet tapetserades. Kostnaden beräknades till 50 kronor.

 

1922 byggdes vid kyrkskolan ny fristående lärarbostad, och samtidigt inrättades småskola i den gamla lärarbostaden, vars kök även här blev avklädningsrum liksom i Prostökna, och folkskolan återfick sitt förra avklädningsrum.

 

På grund av att barnantalet avsevärt ökades under första världskriget, ansågs det nödvändigt att ännu en folkskola inrättades.

 

År 1918 byggdes Ekstugans skola, som under de sex första åren var varannandagsläsande. Men redan 1924 infördes heltidsläsning för klasserna 1-4 sedan, klasserna 5-6 överflyttades till Prostökna skola. Då barnantalet år efter år starkt minskade i socknen, nedlades Ekstugans skola 1940, och lärarinnan förflyttades till annan skola.

 

Under de första hundra åren har följande lärare tjänstgjort vid Kyrkskolans folkskola: Karl Johan Lagergren 1866-1891; Dag Rydberg 1891-1893; Anders Gerhard Eriksson (Ellvin) 1893-1896; Augusta Magnusson 1896-1898; August Malmberg 1899-1903; Hildur Hallgren 1903-1904; A. G. Jansson 1905-1908; Nelly Johansson 1908; Erik Jonsson (Hed) 1909-1916; Enoch Steninger 1917-1920; Eric Smith 1920-1960;

 

Kyrkskolans småskola: Maria Sjöberg 1881-1882; Sofia Carlsson 1883-1887; Edla Odelius 1888-1902; Emma Johansson (Pettersson) 1903-1936; Ingrid Jonsson 1936-1949; Brita Eriksson 1949-1954;

 

1923 fick magister Axelsson tillstånd att använda Kyrkskolan med tillhörande område till en hembygdsfest i juni månad. Detta fortsatte under många år och blev en verklig publikattraktion.

 

Barva kommun köpte 1933 tomten vid Kyrkskolan från Lindholms Godsförvaltning för 1041 kronor och 20 öre.   

 

Barnmorskedistriktet önskade hyra övervåningen i lärarbostaden. Den rustades till fullvärdigt skick. Senare under 30-talet anställdes en ny lärarinna, men eftersom barnmorskan då hyrde lägenheten ordnades en provisorisk bostad. Lärarinnan erhöll 50 kronor per år i  hyresersättning för detta arrangemang.

 

1938 renoverades skolan och lärarbostäderna. Avträden för skolbarnen uppfördes i samma byggnad som ålderdomshemmets vedbod.

På  1940-talet  planterades björkar på åsen och under samma årtionde drogs elektricitet in.   

Under 40-talets senare hälft  beslutades om omfattande reparationer och modernisering av skolan.

Kostnaden skulle inte få överstiga 50.000 kronor och innefattade byggandet av gymnastiksal och slöjdsal, värme- och sanitetsanläggning, utgrävning av källare och inredning av pann- och bränslerum samt toaletter och ny källarnedgång dessutom skulle bibliotek och gruppundervisningsrum inredas.

Arkitekt Frej Klemming anlitades.

Kostnaderna beräknades nu till 68.200 kronor. Kommunalfullmäktige beviljade ett anslag på 32.000 kronor till ombyggnaden samt 3.000 kronor till inköp av nya inventarier.

I juni 1951 tillstyrkte Kungliga Skolöverstyrelsen tilldelning av statsbidrag. Den uppskattade byggkostnaden var nu uppe i 89.400 kronor, statsbidraget var 50.000  kronor.

Kontrakt skrevs med Yngve Zettergren, Ärla som installerade värme-, ventilations- och sanitetsanläggningar.

Byggmästare var Hjalmar Andersson, Jäderön.

Andra entreprenörer var Th. Kvist, Härad som gjorde elinstallationerna, Erik Pettersson, Kjula utförde målningsarbetena och Viklunds golvab. svarade för inläggningen av golven.  

1952 var byggkostnaden uppe i 176.000 kronor vilket avsevärt översteg den tidigare summan.  

Ökningen berodde dels på allmän kostnadsökning samt att man beslutat installera anläggning för oljeeldning, bygga bastu i källaren, även anläggning för nytt avlopp tillkom samt grundförstärkning, nya bjälklag, nytt yttertak m.m. Gymnastiksalen togs inte med i ansökan om statsbidrag och som vi vet blev den aldrig byggd.

Nya inventarier införskaffades.

Den totala kostnaden för ombyggnaden av Barva kyrkskola stannade på 215.045 kronor och 67 öre.   

1995 fick skolledningen i Eskilstuna i uppdrag av Skiftinge-Kafjärden KDN att utreda hur mycket som kunde sparas om Barva skola lades ner. 

Anledningen var att kommundelen måste spara 15 miljoner, varav 3 miljoner på skolans område och eftersom landsbygdsskolor kostar mer än skolor i tätorter, var Barva skola ett tänkbart alternativ. 

Nedläggningen planerades till ht 1997 och barnen skulle bussas till Kjula skola.

Föräldrarna till barvabarnen var dock av en helt annan åsikt. Efter möten med ortsbor, skolledning och politiker bildades en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett förslag på hur skolan skulle kunna räddas.

Arbetsgruppen föreslog att ett kooperativ skulle bildas där föräldrarna tog över ansvar för fastighetsunderhåll, markskötsel, städning och lokaler medan KDN även fortsättningsvis stod för löner, material, el, olja och skolmat.

På våren 1996 bildades så Föräldrakooperativet Solstrålarna. Under sommaren renoverade föräldrarna skolan och på hösten startade undervisningen i fräscha lokaler.

1999 togs ett kommunalt dagis i bruk i nya lokaler i Klockåsen. 

2006 läggs Barva skola ned på gr. av för få barn i skolåldern.

_______________

Utdrag ur Kerstin Rönnes forskning om Barvas skolor

Källor: Margareta Lindén och Inger Nyman: Från Barnaskola till Grundskola 1619-1994.

Eskilstuna Stadsarkiv: Barva Kommun: Folkskolestyrelsens arkiv.

Kafjärdens kommunal protokoll.

Folkskollärare Karl Axelsson i Barva socken, efterlämnade handlingar.


Barva skola - Föräldrakooperativet Solstrålarna

Vi flyttade till vår gård sommaren 1990 och till hösten föddes vår son - Nils. Vi var fyllda av entusiasm över vår gård.

Åren gick och till hösten 1996 var det dags för Nils att börja i förskoleverksamheten i Barva skola, men till senhösten 1995 läste vi i tidningen att Barva skola skulle läggas ner och kyrkan skulle läggas i malpåse! Detta kunde inte vara sant!

Vi deltog och engagerade oss i möten som anordnades, vi fick tillstånd ett stormöte i bygdegården där det kom långt över 100 personer.

Vid det mötet bestämde vi tillsammans med skolledning och politiker att vi skulle bilda en arbetsgrupp som fick i uppdrag att arbeta fram alternativa lösningar för Barva skola 

Efter många och långa möten mellan föräldrar/skolledning/politiker kom vi fram till att vi föräldrar skulle ta över skolan i en form av kooperativ som skulle sköta drift- och underhåll av densamma, samt omkringliggande fastigheter. Där stod jag - med ett barn som skulle börja i förskoleverksamhet - med ansvaret för dessa frågor. Jag hade blivit vald till Barva skolas första ordförande i Barvakooperativet Solstrålarna!  

Det blev fem - lärorika, arbetsamma och framförallt berikande - år! Vår familj fick vänner för livet! Många familjer fick en ganska tung arbetsbörda, då vi städade skolan och matsalen efter ett uppgjort schema, utöver det så hade vi arbetsdagar där vi gjorde reparationer av fastigheten samt hade markskötsel.  

Vad var det vi gjorde under dom här åren förutom det rent praktiska? Så här i efterskott känns det som att vi gjorde massor av saker för vår bygd som egentligen inte hade ett dugg med skolan att göra, men vi fick dom effekterna på köpet! 

- Vi lärde känna varandra och fick en härlig gemenskap som vi även överförde till våra barn

- Vi drog igång Frukt- och trädgårdsodlarföreningen som legat i träda i flera år. Medlemmarna kom till skolan och hjälpte våra barn att koka sylt och saft, baka m.m.

- Vi började att intervjua dom äldre i bygden för att höra hur man gjorde förr, det resulterade i att flera äldre bygdebor kom till skolbarnen och lärde dom karda, baka, klä majstången på traditionsenligt sätt m.m.

- Vi fick igenom att ett dagis skulle starta i Barva och det i samarbete med kyrkan som upplät sitt församlingshem - Klockåsen

- Vi renoverade det gamla kyrkstallet med antikvariska medel, annars hade kyrkstallet varit rivet.

- Vi deltog i utställningarna ”Forntida arv i Barva” och ”Torp och gårdar i Barva”.

- Vi började att hjälpas åt med midsommarfirandet i Barva och pengarna går tillbaka till bygdegården för diverse förbättringsåtgärder

- Vi ansökte om pengar ur olika stipendiefonder och fick sammanlagt närmare 300.000 kr som kom Barva skola och barnen tillgodo på olika sätt

- Vi fick igång julmarknaden i kyrkstallet som vi renoverat

- Vi drog igång Barva Framtid - en lokal utvecklingsgrupp -  där alla bygdebor är medlemmar!

- Vi började att ge ut Barvabladet, en informationstidning till alla hushåll i Barva med omnejd

- Anne Ivarsson gjorde en hemsida om Barva, där vi för ut information (http://barva.just.nu)

- Vi drog 7 mil ridled genom Barva  

- Vi gjorde en inventering av allt stort och smått i bygden från fornminnen till företag

- Vi lade grunden till att få bygga vid Skäggesta genom ett långt arbete med kommun och länsstyrelse

- Vi har åkt runt och hjälpt andra bygder att starta lokala utvecklingsgrupper

- Vi betalar våra gatlysen ute vid gamla E20, annars vore det svart där

- Vi har arbetat upp Barvadagen där vi visar vår bygd

- Vi har i egen regi skött om vår badplats vid Örsundsbadet

- Vi ordnar konserter i kyrkan i adventstid

- M.m.

Det här är en del av allt som är gjort under dom senaste 10 åren i Barva och allt startade genom att skolan skulle läggas ner! Vad vet vi om hur det hade varit om skolan verkligen hade lagts ner 1996 - om det kan vi bara spekulera!

En sak är säker, det är mycket viktigt att ha mötesplatser där människor kan mötas och föra en dialog om vardagssituationer och om vår gemensamma framtid i bygden!

Nu ska skolan läggas ner! Det känns som en epok i vår historia är slut! Men ändå känner jag ett stort framtidshopp för vår gemensamma framtid i Barva, då vi har en helt annan grund att stå på vid den här nedläggningen - nämligen forum för dialog!

Det är kanske nästa utmaning för våra yngre i bygden att hitta nya former att utveckla dom mötesplatser vi har och även utveckla dessa för moderna tider!

Trevlig sommar!  önskar Lotta Rehn

Barvakooperativet Solstrålarnas 1:a ordf. (1995 - 1999)

 

Barva skola har upplevt sin sista skolavslutning?

140 år som bidragare till bygdens bildning.

Men, Barvaborna har blivit utbildade på olika sätt de senaste 1000 åren, och kommer antagligen på olika sätt utbilda sig det kommande 1000 åren! Var sak har sin tid. Framtiden kommer att utvisa vad som kommer att ske. Vi har alla möjligheten att påverka den framtiden och skapa ett Barva socken som passar våra olikheter. Genom föreningslivet, egna initiativ, med grannar, vänner eller flyktigt bekanta så fortsätter vi bo och leva där vi har valt att bo och leva. Skolans ”bortgång” gör det lite svårare för nyinflyttade att mer spontant lära känna bygden. Valborg, midsommar och föreningarna är det som blir kvar att fortsätta efter affär, skola och kyrka som förr var något av naturliga träffpunkter.

Så länge det finns en Barvabo boende i socknen så lever Barva!

Björn Herbst, sista ordförande i föräldraföreningen Solstrålen och Barvabo sedan 1999.

”Våran Kalle”

I snart 10 år har ”våran” Kalle Persson varit vid Barva Skola i ur och skur.

När skolkooperativet startade -96 skulle alla familjer med barn i skolan, ha jour 1 ggr/termin. Det innebar städning av skolan varje dag och att öppna skolan på morgnarna, borsta bort snö och sanda trappan.

Att städa fungerade bra, men när frågan om morgonarbetet kom upp, blev det många funderingar om hur familjerna skulle få det att fungera.

Då kom ett förslag att kanske Karl Persson skulle kunna hjälpa oss. Han hade blivit pensionär efter att ha jobbat som ladugårdskarl

på Lindholms gård. Han bodde vid Säby gård nära skolan.

Sagt och gjort, Kalle tillfrågades och sade ”ja” till alla föräldrars lättnad.

Många barn har haft Kalle som en trygghet, när han stått nere vid bussen och tagit emot.

Att Kalle inte fått en arbetsskada av alla vinkningar till förbipasserande är konstigt, men han har haft en stor funktion på morgnarna vid Barva skola.

Alla som haft barn i Barva skola ger ett Stort Tack för dessa år.

Fr.o.m. hösten -06 vill vi nog se ”Våran Kalle” stå vid busshållplatsen vid skolan någon gång i veckan.

/Maud Svensson


Från trädgårdsföreningen

Den 7 juni reste ett gäng från trädgårdsföreningen  till Håsta kvarn på Selaön.

Där visade oss Melker Lundkvist sin fantastiska trädgård på ca 16000 m2. Där finns många ovanliga och spännande växter, några så sällsynta att de fått ”Melker” som tillnamn.

En verkligt spännande och tilltalande trädgård med dammar, stenpartier och en väderkvarn.

Tidningen Land anordnar Öppen trädgård en söndag i juli och Melker deltar, åk dit! /Anne


Barvadagen söndagen den 3/9

Årets tema är ”Företagarna i Barva”

Vi i Barva Framtid arbetar för att utveckla Barva-bygden på flera sätt. Det gäller både boende, företagande och andra aktiviteter som vi här i bygden kan ha nytta av.

Vi gjort en företagsinventering, men saknar fortfarande några!

Det finns nu en företagsportal på Barvas hemsida. Som företagare har du fortfarande möjlighet att kostnadsfritt vara med.

En nyare ”Välkommen till Barva-Bygden” blir klar på eftersommaren med en uppdaterad förteckning över alla företagare.


Barva kommuns vapen fastställdes 1951 av Kungl Maj:t:

”Sköld kluven av blått, vari ett gyllene ax, och av guld, vari fem gröna almblad är ordnade.”

 

 


 

 

Midsommar

Barva Bygdegård 2006

 

 

Tisdagen den 20 juni kl. 18.00 tar vi ned majstången!

 

                        Midsommarafton

 

Kl.  9.00

 

Vi klär majstången

Medtag kaffekorg och  alla bjuds på glass!

Kom och deltag, ju fler vi blir desto roligare!

Kl. 14.00

Midsommarfirandet startar

Kl. 15.00

Majstången reses

Dans kring majstången

Sång och musikuppträdande av Kent Lindén

(Vid regn uppträdande inomhus)

Dragkamp   Barva syd – Barva nord,  den årliga dragkampen mellan Barvaborna.

 

Kaffeservering * Kiosk * Lotterier * Skytte * Femkamp

Fiskedamm Chokladhjul Kast på burk Barnridning m.m.

Hembygdsmuséet är öppet

 Fri entré hela dagen

     

Midsommardagen

 

Kl. 13.00

 

Friluftsgudstjänst med Inger Lindroth, Patrik Jansson spelar flöjt.

Kyrkkaffe

Hembygdsmuséet är öppet

 

Alla är Hjärtligt Välkomna

att fira en traditionell Midsommar!

 

Arrangör är alla Barvas föreningar!


Vägbelysningen, det blir snart höst i år igen!
Glöm inte att betala din del av elströmmen till vägbelysningen vid korsningen sockenvägen och väg 900 (gamla E 20) över

postgiro 28 51 99-6 eller bankgiro 5086-6961, till Barva Framtid, och märk med ”vägbelysningen”!
 



Uppdaterat den 25 juni 2008, webbmaster: Anne Ivarsson
http://www.barvabygden.se
/bb-26.htm

Tillbaka till Barva-sidan